söndag 27 december 2009

Jag är en ekonom!

Tro det eller ej, men så är det. Jag gick ekonomisk linje på gymnasiet med fyror i slutbetyg när det gäller alla ekonomiska ämnen.

Därför är det för mig en ära att berätta om mitt senaste ekonomiska tilltag. Jag tänkte spara pengar på mitt telefonerande och bytte för två veckor sen till Halebop. Allt var frid och fröjd tills jag skulle sätta i det nya sim-kortet i den gamla telefonen - tvärnit. Telefonen var låst till Telia. Ut på nätet för att söka koder, testade två gånger - tvärnit igen. Söker lite mer info och gissa om jag blev lycklig när jag till slut fann att denna modell inte går att låsa upp med sk genererade koder utan måste lämnas in :-S

Vad gör då en äkta ekonom? Att lämna in telefonen för att få den upplåst måndagen före julafton var inget alternativ (jag är sjukt beroende av mobilen då jag inte har någon fast telefon). Rätt! Självklart gick jag och shoppade en ny telefon. Sen beställde jag lite tillbehör som jag bara måste ha....

Där trodde jag att mitt ekonomiska tilltag slutade, ack så fel jag hade. Efter att ha varit bortrest några dagar väntade en pappersfaktura på mig i brevlådan - från Telia. Jag ringer till Telia och frågar vad det här är för tilltag. 3 månaders uppsägningstid visar sig tilltaget vara, då hettade det till i min sida av luren. Jag har haft Telia sen 98 (gööööörlänge, jag vet, och abonnemang hela tiden) och tycker rent ut sagt att det är för j-igt med denna uppsägningstid. Särskilt då jag inte kan utnyttja abonnemanget under tiden. Stackaren i andra änden av luren förklarar att det står att läsa i de allmänna villkoren. Visst fräser jag, som är skrivet med teckenstorlek 2 och som INGEN läser. Sen skällde jag för att jag fått en pappersfaktura som har haft e-faktura i flera år, för att avsluta med att önska god jul suckers.

Nåja, så här i efterhand är det ju inget att göra åt. Jag har lärt mig att läsa de allmänna villkoren och vet nu när jag ska ringa 3 och säga upp mitt sk bredband där att jag har 3 månaders uppsägningstid (där kommer jag dock att skälla efter mycket annat och blir hemskt besviken om de inte frågar mig varför jag vill säga upp det). Summan av kardemumman blev att mitt senaste ekonomiska tilltag kostade mig dryg tre och fem. Dessutom misstänker jag att min teori om att skicka gratis mess över hela världen är som jag trodde, dvs ett av hundra kommer fram. Eller så sitter det någon som är gubbgrinig i Kina och vägrar svara på mina mess =D



Törs jag erkänna att jag brutit ett löfte till mig själv om att garderoben inte skulle utökas de närmaste månaderna?

Den glada(?) julen

Ja äntligen är den slut, den sk glada julen. Jag har nog aldrig känt mig så jagad någon gång och detta på grund av andras "misstag". Nåja, inget att göra åt nu utan man får göra det bästa av situationen (dvs ägna lite tid åt det emellanåt och sen släppa allt) och hoppas att alla inblandade har lärt sig något.

Det jag har reflekterat över är hur många vill ta sina egna måsten och överföra detta till andra. Min mor t ex är expert på det, missförstå mig inte nu jag älskar att vara hos min mor men.....

Jag spenderade dagarna före jul hos kära mor och fick höra "du måste göra det, så måste du ta barnen och åka dit, sen måste du göra det här och det här" osv osv. Vem är det som säger att JAG måste? Är det mina måsten eller är det hennes egna måsten? Och vad händer om jag trotsar ett måste? Blir det katastrof då eller? Nej, det blev ju inte det. Jag gjorde vad jag tyckte kändes rätt där och då, vad som kändes rätt för mig och mina barn, inte vad som kändes rätt för mamma.

Att gå till jobbet på julafton kändes bara bra (ja, jag är udda, jag vet) men faktum är att de få timmar jag gjorde i verksamheten gav mig mer än det "kostade". Att sen få avsluta julaftonen med ett födelsedagsfirande var riktigt pricken över i. Med glögg och bara en massa mys i all tvåsamhet var perfekt. Så ja, jag har fått det jag ville ha i julklapp, en massa närhet och kärlek (lite stress fick jag väl också men jag valde att säga nej till det som inte kändes som ett måste för mig, och att släppa annat när jag var ledig).



PS: jag försöker säkerligen också att överföra måsten till andra, men jag lovar att tänka på det i fortsättningen

måndag 14 december 2009

Neggodiler

Dåligt med uppdatering jag vet men efter att jag kommit hem har det mest varit be-bop-a-lula hela jävla tiden.

Senaste veckan har varit så snurrig att tanken på att bo i en pappkartong i Indien är mer och mer lockande ;-)

Nåväl, det lugnar sig väl så småningom och det var inte det jag egentligen skulle skriva om.

Jag tänkte skriva om neggodiler. Känner ni någon sådan? Jag "känner" väl inte direkt men förra måndagen träffade jag en människa som verkar vara proffs i att bete sig negativt. En riktig anka som bara kvackar och sprider en massa skit. Jag träffade den här människan i jobbet och jag tackar min lyckliga stjärna för att hon inte är placerad på min arbetsplats.

Jag förstår inte riktigt hennes problem. Jobbet var tråkigt, jaha tänker jag, gör något åt det då. Så jag påpekade detta för henne (jag vet, jag orkar inte hålla mig i såna situationer) "varför byter du inte jobb då?" nästan viskade jag försiktigt. Gissa om jag fick ett utlägg "du ska veta att jag har varit inom vården i 30 år och fanns det något annat jobb att få så skulle jag gladeligen söka det" för att i nästa mening tillägga "att sitta med en sån här dag ut och dag in blir man ju tokig på". Där la jag ner diskussionen.

Jag jobbar inom LSS och jag tycker faktiskt att det är roligt (visst har jag mina stunder då jag är astrött på mitt jobb men det ger sig oftast inom några dagar). Ingen dag på jobbet är den andra lik och att få spendera tid med de här människorna är oftast ett privilegium - inga andra bjuder på sig själv så mycket.

Jobbet blir ju oftast vad man gör det till. Vi kan i mångt och mycket lägga upp våra dagar som vi vill. Hennes "utstrålning" fick mig att vilja spy. Jag tycker synd om den brukaren hon jobbar med som är tvungen att umgås med denna neggodil. SKÄRPNING! Antingen ändrar du attityd NU eller så får du byta jobb. Jobb finns bara man vill, fast å andra sidan, vem vill anställa en sån? Jag skulle inte anställa henne ens om det så var för att sitta i en garderob och vika papper....

Om du (mot all förmodan) skulle läsa min blogg har jag här en hälsning till dig. Jobbet och livet blir vad man gör det vill, har du en negativ inställning till dessa båda ja då får du helt enkelt skylla dig själv! Du har ansvar för ditt eget liv - ingen annan!

måndag 7 december 2009

Julhysteri

Jag vet inte om det är jag som har gömt mig i min egen lilla bubbla. Jag tycker nämligen att julen inte känns lika hysterisk i år.

Jag är nog ingen riktig julmänniska. Jag ogillar den mesta julmusiken, jag som mer än gärna shoppar går helst inte in i en affär i jultider. Alla människor som desperat letar efter den "perfekta julklappen" går mig på nerverna. MEN så är jag ju inte så mkt för vare sig julklappar eller födelsedagspresenter heller. Att köpa ngt bara "för att" är inte min grej (vilket en del av er vet). Jag ger hellre presenter när jag verkligen hittat något som är rätt.

Julmys då? JA, mer än gärna. Mitt perfekta julmys består av en massa levande ljus, glögg, soft musik och någon jag tycker mycket om. Att sitta i skenet av levande ljus slår alla ljusstakar i världen.

Under helgen har jag varit uppe hos mor och under resan dit så såg jag diverse spektakel på hus och i trädgårdar. Vad är det med folk nuförtiden? Att dekorera sitt hus inför jul är väl ok men snälla, snälla, gör det med lite stil. Det är inte "the more the merrier" som gäller.

I Toria-rondellen (Torsby) har dom gjort en skapelse som gör ont att se på - varför? Ryktet säger att någonstans i Mallbacken så finns "Las Vegas", om två veckor ska jag dit och se detta. Återigen så frågar jag mig varför? Visst, de dekorerar sina hus i USA till jul MEN inte på det här viset. Jag tror att många svenskar har sett för många "julfilmer" från USA, men vill ni veta en hemlighet? Allt som visas på film är inte sant....

Jag vill bara ha en sak i julklapp, en sak som är det finaste som finns men som inte kostar något - tid och kärlek från mina nära och kära (ok, det kanske är två saker).



Puss på er

tisdag 1 december 2009

Kina

Jag har nu bloggat klart om Kina (tror jag). Ni som vill kan läsa på nobel jag orkar nämligen inte ladda upp allt här.

Anledningen till att nobel blommat upp igen (och fortfarande blommar) är att jag inte fick komma in på den här bloggen i Kina. Ganska mkt är spärrat i Kina (youtube, Facebook mm), jag antar att de är rädda för vad som kommer hända när kineserna förstår att många små kan påverka

Kram på er

söndag 8 november 2009

Det här kommer förmodligen bli sista inlägget innan jag åker till Kina, om nu inte min skrivande vän skickar över fortsättningen på Assassin vill säga.

Jag vet inte om det kommer några inlägg när jag är i Kina men OM det skulle göra det så hittar ni dom på den här sidan: nobel

Anledningen till att jag inte kommer blogga på min "vanliga" blogg är pga alla regler de har i Kina. Där får man nämligen inte surfa på vilka sidor man vill, konstigt land det där.

Jag har ju vissa fördomar om Kina och kineser som jag hoppas kommer bli bekräftade :-) (alla är vi fulla av fördomar, mer eller mindre medvetna).

Så, antingen hörs vi via nobel eller så ses vi om några veckor. Kommer sakna er massor, särskilt mina barn och en annan underbar människa. Jag bjuder på denna under tiden A song for while I´m away

Ta hand om er
Kram

fredag 6 november 2009

Assassin del 1

En av mina vänner har börjat skriva på en bok, detta har varit hans dröm i många många år och nu ska debuten ske. Jag fick den äran att läsa första stycket och ge kritik. Jag gillade det jag läste och ser med spänning fram emot att få läsa fortsättningen. Idag kontaktade han mig igen och undrade om det skulle funka att lägga upp boken som en följetong i bloggform.

Här kommer den!

Kapitel 1

Har du någonsin sett en människa dö?
Eller låt mig formulera om min fråga, Har du någonsin sett en människa dö och varit stolt över det?
Varit stolt över att du har gjort ett bra jobb och att du inte har orsakat lidande utan förhindrat att mera smärta och lidande kommer att hända?

När jag var yngre, bara ett barn hade jag redan hunnit se otaliga människor dö, män, kvinnor och barn. Utan att ge det så mycket som en andra tanke. Folk dog alltid på tv, det var inget speciellt över det. Alla dog, många kom tillbaka dagen efter eller dök upp i en annan film eller program. Inget var verkligt det var bara underhållning och min respekt för människoliv sjönk lite grann för varje dag som gick och jag såg inget fel i det, jag trodde att det var så det var.
Men nu är jag gammal, långt över 80 år och vill berätta vad jag har varit med om. Jag vill inte att världen ska glömma vad som har hänt och jag vill att den ska veta vad som verkligen hände.
Det första ni måste förstå är att världen ni lever i inte är helt sann. Den var sann så vitt jag vet fram tills radio och tv introducerades. Dessa mäktiga verktyg har gett mäktiga män och kvinnor en chans att kontrollera andra genom att forma deras syn på världen. Detta är inte för att lura människor utan för att skydda dom och låta dom växa upp i relativ trygghet och utan att se all smuts som finns, Detta är iaf vad dom sa till mig.
Jag tillhörde och tillhör antagligen fortfarande en organisation av mäktiga män och kvinnor. Mitt jobb var att hålla undan smutsen från den skyddade världen, Jag var en Assassin, jag var inte en av dom bästa men jag var en som fick vara med ofta. Jag var inte bäst på själva dödandet men jag var en av dom bästa på städandet efteråt jag kunde få ett rum att se ut som om inget hänt eller som att någon annan gjort det på mindre än en halvtimme. När jag var med fanns det inga spår efter oss. Det var anledningen till att jag var eftertraktad.

Jag var nog inte mera än 14 år när jag såg min första människa dö utanför tv:n.

Det är en tisdag och klockan är strax efter åtta på morgonen. Det betyder inte så mycket för folk i allmänhet men för syskonen Alex och Sophie Stensås betyder det hela världen. På fredag är det fest och det är den första festen någonsin som tvillingarna har fått tillåtelse att gå på utan att ha med föräldrar. Men kommer dom för sent till skolan så skulle det betyda att ingen av dom får gå. Deras föräldrar har alltid sett kollektiv bestraffning som en bra sak för dom. Det skulle få tvillingarna att se efter varandra mera och binda dom starkare tillsammans. Det var faktiskt en sak som föräldrarna lyckades med.

torsdag 5 november 2009

Flum?

Igår var det dags att fira en arbetskamrat som fyllt 50. Detta gjorde vi genom att först äta mycket god mat på Happy Kitchen och sen drog vi vidare till Löfbergs Lila Arena för att se Lars Winnerbäck.

När vi står där så säger en av mina arbetskamrater att hon tycker Winnerbäck är flummig (hon gillar inte Winnerbäck så mycket kan tilläggas). Detta fick min "skitmagnet" att gå igång lite.

Vad är egentligen flum? För mig är det något som inte är klart definierat, dvs lite oklart, otydligt. Men jag antar att det här är lite som att säga vad som är normalt, vad är egentligen normalt. Och vem har "rätt" att avgöra skillnaden mellan normalt och onormalt.

Jag hittade en artikel om ämnet på newsmill, läs gärna den här. Vad jag får fram av detta är att själva ordet flum ju är flummigt i sin brist på konkretion ;-)

Men om jag ser till min referensram så tycker nog jag att Winnerbäck är ganska tydlig i vad han förmedlar. Om han är rökig i bollen kan inte jag svara på....

Vad är flum för dig?

söndag 1 november 2009

Synth vs Bluegrass del 2

Nu har jag funderat lite till och här kommer mina tankar.

När någon säger synth till mig så är det första jag tänker Kraftwerk och deras kostymer. Synth kommer ju ursprungligen från den elektroniska musiken (big surprise) och från den genren så har många andra musikstilar växt fram. Nuförtiden så är det få band som verkligen spelar synth men det är en annan historia.

Iaf, när jag säger att jag gillar synth och elektronisk musik så tänker de flesta på just instrumentet synth och modet. Dvs den uniformsliknande kostymen som Kraftwerk är kända för och det som brukar kallas för en städad form av politisk inkorrekthet (och det är vad jag gillar).

Bluegrass då. Ja jag är personligen inte så bevandrad i denna musikgenre mer än att den härstammar från countryn. Bluegrass är akustisk musik och har sina rötter i amerikans folkmusik (från södern då), gospel och blues.

Det jag däremot har reflekterat på är vad dessa olika musikstilar förmedlar. Många uppfattar synth som tung, svart musik medan bluegrass är livlig och glad musik.

Tänk om! Nu tänkte jag uppmana er att verkligen LYSSNA på vad låtarna handlar om. De låtar som kan verka dystra kan faktiskt innehålla budskap som att bli en bättre människa, att hitta sig själv, att acceptera sig själv och andra. Å andra sidan kan de låtar som verkar glada och kärleksfulla vara fulla av mord och svek.

Tänk om - tänk rätt!

Slänger upp en video som tillhör kategorin elektrisk musik, inte direkt synthklassad och inte direkt tung, men ändå... Och jag hoppas verkligen att ni förstår budskapet i denna:



Sen vill jag att ni förstår budskapet i den här också:



N, jag är hemskt ledsen över att behöva säga det här.... mer synth åt folket ;-)

torsdag 29 oktober 2009

En del har tur i spel....

....och en del har tur i kärlek!

Nu ska vi inte gå in på hur mitt liv har sett ut hittills men jag brukar inte vinna saker så ofta. En arbetskamrat vann i början av året en SPA-vistelse, jag försökte mig på samma sak och vann visserligen - en biljett till en mässa. Nu hade vi supertrevligt på mässan så jag klagar inte men ändå...

För ca en vecka sen fick jag ett mail från ett företag där jag köper en hel del produkter. De ville ha lite användarinfo och som tack för hjälpen var man med i en utlottning. Jag vann...

Så, nu undrar jag. Kan jag lämna tillbaka min vinst?

söndag 25 oktober 2009

303 del två

HA,

Nu vet jag vad det är med 303. Tänk att det var så enkelt, inte var det farligt heller ;-)

Synth vs Bluegrass

Jag har drabbats av jämförelsesjuka. Tänker mycket i termer som å ena sidan och å andra sidan. Det är väl iofs bra att se saker från flera sidor men ibland kanske det blir för mycket?

Nu tänkte jag dela med mig av några tankar. Om jag säger synth, synthmusik och synthare vad tänker ni då?

Om jag sen säger bluegrass, vad tänker ni då?

Fortsättning följer, jag ska tänka lite till.....

måndag 19 oktober 2009

Play it again Sam del två

Svimma inte nu, men här kommer del två på förra inlägget.

Jag har nu via TV3 play sett alla avsnitten av "Ensam mamma söker". Först började jag att titta på det för att jag är grymt intresserad av hur gruppsykologi och gruppdynamik fungerar, men efter resans gång så hände ngt annat i mig. Jag har funderat och funderat, skrattat "lite" åt dom, tyckt att de är fruktansvärt pinsamma osv. Men, mitt i allt det här så började jag smida planer. Hör och häpna, jag har tagit ett beslut.

Jag ska söka nästa år! Ja, under förutsättning att jag är singel då. Nej, det är inte så att jag är superdesperat utan jag gillar helt enkelt att träffa nytt folk. Tänk vad många roliga (förhoppningsvis) människor jag kommer träffa på. Folk som kommer fjäska för mig och behandla mig som en prinsessa (om jag kommer med vill säga).

Nu är det ju såhär också, jag har ju en del krav och lite andra egenheter för mig.

Jag kommer för det första inte att sätta mina fötter på en dansbana där det spelas dansbandstjofräs. Never! Då sätter jag mig i garderoben och surar. Ska vi gå ut så är det jag som väljer vart vi ska gå (inte TV3). Tänk vad roligt vi kommer ha på någon festival =D

Så är det ju det här med min egentid. Jag är lite orolig för vad dessa killar ska tro om jag helt plötsligt säger "nej hörru, nu behöver jag få vara själv med mina stearinljus, Sam Cooke och akvarellfärgerna".

Kan han inte prata så är det lika bra att lägga ner med en gång. Jag behöver någon att filosofera om livet och dess djupheter med. Med det menar jag ju inte "oj, vilket fint väder det var idag" nej, nej, nej. Skulle det vara så att det brister i pratet så MÅSTE han vara superduktig på att tolka musiken jag spelar. Men... ofta går ju det där hand i hand.

Tror han att han kommer kunna äga mig så är det samma sak där. Drop it!

Sen är det ju det här med mig och mitt leverne i övrigt. Vissa dagar är jag ju pigg som en mört och ingenting stoppar mig, nästa dag kan jag ligga som Titanic och vill inte ens röra mig. Undrar just om "vill du mig något får du skjuta in kaffe intravenöst annars kan du dra" kan misstolkas? Samma sak med maten, ibland är jag superduktig andra dagar äter jag pepparkaksdeg (till middag).

Vad tror ni? Bra TV eller inte....den som lever får se



Ibland är jag efter.
Ibland är jag före.
Ibland någonstans mittemellan...
Men oftast så är jag bara mig själv och det är väl väldigt speciellt...

fredag 16 oktober 2009

Play it again Sam

Jag har under några dagar varit krasslig. Tänkte fula tankar på måndag och det skulle jag aldrig ha gjort, febern kom direkt. Somliga straffar Gud direkt ser ni...

Så, igår kväll hade jag en softkväll här i soffan. Körde igång TV4 Play och (törs jag ens erkänna det här, jo jag har erkänt så mkt annat) såg på Bonde söker fru (minsann).

Tänk dessa bönder, de ska då alltid förvirra en. Vanligtvis så är de otroligt förvirrande om vädret, dvs de är aldrig nöjda. Skiner solen en sommar är inte det bra, regnar det är inte det bra heller. Hur ska ni ha det egentligen?

Iaf, det som gjorde mig förvirrad var ett uttal om att vara förälskad eller attraherad. Den här bonden menar att förälskelse kommer först och attraktion senare. WHAT? Är det bara jag som kan känna mig attraherad av en människa jag möter på gatan? Möter man någon på krogen så kan man ju även där känna en attraktion. Men en förälskelse? För det krävs väl att man åtminstone känner objektet i fråga lite.

Nåja, zappade över till 3:ans play och där hittade jag ett gäng mammor som också söker ngn att hålla i handen under vintern.

Oh my, jag kan bara säga en sak. TV3 vet hur de ska få saker och ting att hända - med alkohol. Jag rodnar fortfarande när jag tänker på vad folk säger i TV och hur de beter sig. Jag vet inte om jag ska säga åt er att se det eller låta bli. Det är INTE bra TV och egentligen så är hela programidén enligt mitt tycke tragiskt. Jag har en del funderingar på varför dessa människor är med i programmen men jag väljer att inte ventilera dom här (kan bli ramaskri).



PS: jag skulle vara mycket tacksam om "hur man skickar mamma till månen" aldrig blir publicerad ;-)

söndag 11 oktober 2009

We´ll meet again?

Så är det. Jag lägger ner bloggandet för ett tag. Känns som om det inte finns något att blogga om för tillfället. Visst händer det saker i livet men...

Saknar motivation och inspiration. Kanske att den kommer tillbaka, kanske inte. Om den kommer tillbaka under min resa kan det hända att det kommer ett inlägg här.



Ta hand om det som betyder något!
Kram kram

fredag 9 oktober 2009

303

Det är något med mig och 303, närmare bestämt 3:03. Då vaknar jag (iaf när jag är hemma). Nu har jag bara för säkerhetsskull kollat mina biljetter, varken flyg eller tåg innehåller 303 (flyget innehåller dock 911 men det känns bara tryggt).

Igår var B här. Står ute på altanen och röker, ropar åt mig att det lyser om den nya tavlan. Sen skriker hon "Kristin, du har 303 i tavlan!"



Så nu står jag och tittar på tavlan. Vad var det som gjorde att jag impulsköpte den? Den fångade mitt öga när jag gick förbi affären, men.....

Var det jag som hittade tavlan eller tavlan som hittade mig? Och vad är det egentligen med 303?

torsdag 8 oktober 2009

Produktiv? Ja, men ändå....

Idag har varit en produktiv men på samma gång märklig dag. Har fått massor med saker gjort här hemma, visumansökan är ivägskickad. Ja, jag skrev rockstar på yrke. Har varit i kontakt med mäklare och säljare om en sak som skulle ha varit fixat en månad efter köpet var genomfört (har ju bara gått sex månader). Har även fått tag i banken och fått svar på en fråga.

Utöver detta har jag tagit en fika på hundcafé med både vän och hund. Gett en massage och ska snart iväg på yoga.

Det har med andra ord varit en bra dag och jag har fått mig en del goda skratt.

MEN, jag har en märklig känsla i mig. Känner mig lugn och harmonisk, mår bra men det är ngt som ligger och gnager. Har dansat, plockat fram alla låtar som tänkas kan men kan för mitt liv inte få fatt i vad det är.

Ska sätta mig bakom trummorna en sväng för att se om det släpper. Kanske ska jag byta musik också? Suddenly Strange med I am Kloot kanske inte är den bästa idag? Prövar det här istället...





Kan det vara ett litet uns av tvivel? Nåja, de här låtarna tänker jag inte så mkt till. Inte för att det brinner i skallen (än) men ändå....

tisdag 6 oktober 2009

JAAAAAAAAAAAAA

Hade egentligen ett annat inlägg på lut. Men just nu är jag så till mig att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen ;-)

Här kommer nu det jag gått och väntat på så länge



Om jag får välja något av allt det braiga jag hörde i Arvika så hamnar det här allra högst upp på listan - lätt!

Jag njuter nu! Och att slippa vänta ända till den 16:e oktober känns underbart

lördag 3 oktober 2009

Summan av kardemumman

Det har varit en hektisk vecka (vet att det bara är lördag men imorgon jobbar jag så då finns det inget att summera). Det är inte så att jag har jobbat ihjäl mig den här veckan men det har varit mycket annat i filofaxen.

Kolla upp vad jag behöver för vaccinationer, få vaccinationer, fixa pass, shoppa, boka flyg, filmkväll, en kväll för välmående, hämta pass, mer shopping, studera folk, få skönhetssömnen störd och på det jobba lite också.

Inatt blev alltså min skönhetssömn störd. Något skallrade med jämna mellanrum och det gick inte att somna innan jag hittat vad det var, ungefär som när en kran droppar. Då jag under en tid drömt mardrömmar om att luftvärmepumpen inte skulle fungera efter ordning var min första tanke "va f-n, den blev ju installerad i juni, längre ska den väl hålla". I vilket fall, i mitt försök att hitta vad det var som skallrade satt jag ute (i minusgrader) i min pyjamas, jacka och foppatofflor - det var inte luftvärmepumpen. Till slut (efter 1½ timme) hittade jag källan till allt oväsen. Det var vajern till min persienn i sovrummet. Varje gång pumpen drog igång så drog även den igång - den är nu böjd!

Nu till studierna av folk och shoppingen. Tänk vad mycket man kan få reda på om folk genom att se vad de handlar. Idag när jag och B var på IKEA så spenderade vi nog en halvtimme i kö och då fanns gott om tid att studera. Vi såg barnfamiljen som snart ska få en liten till: ny spjälsäng, badbalja och annat smått och gott som en ny familjemedlem kan behöva. Vi såg unga killen som ska flytta hemifrån för första gången: startpaket med porslin, mattor, den billigaste mattan man kan hitta mm mm mm. Norskarna som handlar ALLT bara för att det är billigare i Sverige: tre vagnar fulla med bra att ha saker som man aldrig använder, plus alla varor som fanns inom räckhåll när man står i kö. Killen som ikväll kommer bjuda tjejen på middag hemma för första gången: en ljuslykta, ljus och servetter kom han med i handen.

Om vi ska orda mer om shoppingen så kan jag säga att Anders Borg kan vara stolt över mig och B. Om inte våra försök att häva finanskrisen hjälper så kommer inget att hjälpa! Den här veckan har vi gått all in (vad summan av den kardemumman blir vågar jag inte ens tänka på) Jag hade i onsdags spanat in en lampa som jag blev otroligt sugen på. Idag skulle den inhandlas (var tanken). Det blev inte så.....

Det blev annat som lyser upp tillvaron i höstmörkret. Att jag dessutom fick lära mig lite mer om källsortering ser jag som en ren bonus ;-)



Ikväll får det bli



Vi hörs till veckan

fredag 2 oktober 2009

Djupa tankar på en fredag

iTunes egna DJ spelade den här för mig alldeles nyss och jag fick en massa djupa tankar.

Lyssna först:



Tänk lite på texten, hur rätt är det inte? Och hur många människor finns det inte där ute i världen som tror att de "äger" en annan människa? Suzzie sjunger att "kärlek måste ha sin frihet för att överleva". Jag skulle vilja tillägga att detta gäller även i vänskap (visserligen är vänskap en mkt fin kärlek men jag tror ni förstår vad jag menar här). Ja, i hela livet. Att respektera en människa för vad den är, är bland det finaste jag vet. Att INTE försöka ändra på en människa är en av de vackraste egenskaper en människa kan ha (enligt mig).

Att finna sig själv och våga vara sig själv är nog det svåraste som finns här i livet. Men har man en gång "hittat rätt" i sig själv infinner sig ett lugn och en trygghet, först då kan man se andra och "tillåta" andra att vara som de är.

Tänkvärt? Jag tycker det!

Sätt inte galler för någons fönster, plz!

torsdag 1 oktober 2009

Igår, idag och imorgon

Mina tvillingar har ett skönt sätt att se på tiden. Det är igår, idag och imorgon som existerar. Allt som hänt i dåtid var alltså igår och allt som kommer ske i framtiden är imorgon. Idag har de koll på.

Detta betyder att senast jag åkte slalom var igår, jag gick ur skolan igår och imorgon åker jag till Kina ;-)

Om vi ska se till vuxentid så var igår hektisk, idag soft och imorgon vet jag inte så mycket om så den kan jag inte blogga om.

Gårdagen gick i ett. Jobbade natt, hem och duscha, till Karlstad med B. Fixade pass, diverse shopping och sushi till lunch - gött! Hem, fort in med allt i huset, diska, prata med barnen och (trodde jag) slappa ett tag innan möte på kvällen. Ni vet hur det kan bli, man har varit igång hela dagen och ser verkligen fram emot att få sätta sig en liten stund. DÅ ringer det en granne på dörren och meddelar att om jag har något värdefullt i garaget så är det bäst att jag hämtar det nu för imorgon åker portarna ut.

Min "lugna" stund blev ett antal vändor till garaget för att hämta diverse prylar. Nåväl, det löste sig och klockan 19 satt jag på möte som jag lovat.

Såna här dagar vore det väl klokt om man efter mötet tog kvällen eller hur?

Icke sa Nicke! Hämtar upp B och E för en kvällsté som slutar med film hos E.

Idag har varit betydligt lugnare. Har vid skrivande stund iaf kommit ur pyjamasen OCH gjort lite av vad jag hade tänkt.



Jag går omkring och skräpar men har görmycket att göra. Jag undrar om det händer något spännande idag.

Skall det gå åt helvete så går det med musik =D

Snart, snart ska jag göra resten av det jag tänkte göra idag. Annars finns ju alltid imorgon att tillgå

tisdag 29 september 2009

HIO vs KO

Jag har nyss avslutat min första 9-håls runda på wii. 11 över par är väl ganska godkänt för att vara första gången tycker jag. Min birdie via en chip-in är jag mäkta stolt över. Sen kan jag kanske kanske bjuda på att det blev plopp-plopp på vissa banor.

MEN, det blir nog ingen golfare av mig. Det blir alldeles för dyrt. Så arg på mig själv var det länge sen jag var. Sonen fick höra en hel del ord som inte är lämpliga för någon som går i första klass. Sen kommer jag på mig själv och säger tyst "Kristin, för h-e, det här är ett TV-spel, lugna dig"

Vinnarskalle? Jag? You bet!



Nä, jag tror jag håller mig till boxningen. Visserligen blir det dyrt med läkarbesöken men det finns väl försäkringar ;-)

måndag 28 september 2009

Hissa och dissa

Börjar med det jag vill dissa:

  • Jag vill dissa media och deras sätt att blåsa upp saker och ting. Många får skrämselhicka bara man behöver snyta sig eller nyser nuförtiden.
  • Jag vill dissa ställen som har en telefonkö på endast tre personer - detta gör att man måste ha en ängels tålamod för att ens hamna i kö (media kommer in i bilden här också).
  • Jag vill dissa klor, det gör att mina utslag blir ännu värre
Så vill jag hissa:

  • Jag vill hissa Vaccinationscentrum som verkligen är kompetenta.
  • Bergslagens arbetsmiljö som kan ge mig det vaccin jag behöver (då slipper jag åka till Karlstad x antal gånger).
  • Jag vill hissa mitt ex, han gör det möjligt för mig att resa. Plus att vi har en så bra kommunikation
  • Jag vill hissa den som uppfann badtunnan. Att sitta i en tunna med barnen och en kopp te slår det mesta.
  • Så vill jag hissa min chef som beviljade min semester (trots alla besparningar). Tack till dig.
  • Jag vill hissa MSN. Att se äldste sonens ansikte igår när han fick chatta lite var underbart.
  • När jag ändå är igång vill jag hissa alla andra goa människor där ute också. Tack för att ni finns.


I övrigt händer det inte så mycket som är värt att skriva om....

torsdag 24 september 2009

...som eld (eller?)

Följande konversation har tydligen skådats på MSN, säkert bara kul för två människor i hela världen. Men värre saker har väl skådats på nätet....

Lyssnar på Ebba Grön nu

Ah, du måste ju få spotify
Ska jag säga till att han skickar en invite
Är det inte från dig jag har fått en invite?
Har du hört den här "porriga" låten då

Har du fått en invite?
Haha ja
Hm, när?
Länge sen eller?
Nej härom dan
Hm....då sa jag nog till om det
N kompis har ju obegränsat
Kommer inte ihåg om jag skickade till honom eller hur jag gjorde...
Velig som vanligt
Då kan jag skicka spotifylänkar med andra ord
"Your friend b397511 has chosen to share a Spotify invite with you."
Tack!
Eh, jag vet inte om det är jag....Gud vad snurrig jag är
Om det nu är från dig, men vet inte vem det kan va ifrån annars
Vem vet
Haha
Kan vara så att jag skickade till N
Haha inte lätt
http://open.spotify.com/track/7bMTQLk96QgslMHuMEAlUy
Har inte skaffat spotify.. gör det på min dator istället, är ju inte långt kvar tills jag flyttar
Aha, då får jag vänta med att skicka länkar. Det var Bob Marley med Mr Brown
Nu tror jag att jag ska käka lite lunch, kurrar i magen
Okej =)
Porrig låt, ja hehe
Den va bra
Det är dom händerna jag "letar" efter
Undrar var dom kan finnas....
Ja vem vet.. vi får gå på jakt nån dag
Vi får göra det
Åt dig, jag ska inte ha något.. inte än på läänge känns det som nu
MEN...eh....
hm...
fasiken
jag vet inte om jag är redo heller
vi kan ju gå ut och flirta lite
inte med varandra då
Hihi aah det kan vi ju göra

Svengelska

Något som jag har ganska svårt för är taffliga svenska översättningar av engelska "hits". Ta t ex Herreys "Kom loss" som då var en bedrövlig version av Kenny Loggins "Footloose"



Herreys har några till som borde vara olagligt att spela och jag tänker skona er.

MEN, säg den regel som inte har undantag. Det finns faktiskt en del som lyckas och jag tänkte lyfta dom lite nu.

Uffes version av Hallelujah är "rivig som f-n" som någon sa till mig för ett tag sen när jag tvingade på den....



Caroline af Ugglas tolkningar av Joplin är suveräna:



En annan som lyckats i sina försök är Rolf Carlsson:



Jag vet inte vad det är som gör att en del lyckas med sina tolkningar och andra inte. Kan det bero på inlevelse och förståelse av vad låten verkligen handlar om? Jöback har ju också gjort en version av Hallelujah, vad jag tycker om den pratar vi inte om...

Det måste finnas fler som har lyckats. Det var dom här jag kom på just nu. Tips mottages gärna :-)

Jag kom på en till (med hjälp av Spotify) Marie Bergmans Hjälp oss. Originalet heter Helpless och om jag inte missminner mig är det Neil Young som var först med den. Och ja jag vet att den låter likt Dylan´s "Knockin' on heaven´s door" men faktiskt så kom Helpless först. Marie Bergman har också lyckats med "Ingen kommer undan politiken" som ju från början hette "Complainte pour Ste. Cathrine"



Det här blev ju en salig blandning av youtube och Spotify, jag blev så ivrig ;-)

Men jag vill ändå ha fler tips på tolkningar (kalla det covers om ni vill) som "hittat rätt"

tisdag 22 september 2009

Vem kunde väl ana

Att jag är duktig på att putta? Eller boxas? Eller slå homeruns?

Igår var det spelkväll med barnen. I flera timmar spelade vi wii. Har bara prövat ngn gång förut och då korta stunder. Men igår sprutade svetten när jag boxades och äldste sonen skrek av förtjusning "Bra mamma, du fick en medalj till".

Så, jag lärde mig två saker igår.
1. Wii är bra när man behöver avreagera sig
2. Jag är ett steg närmare mot att bli golfnörd.....

Det jag längtar mest efter just nu är ett dansgolv, stroboskop och stjärnstopp med bra musik. Bara tanken gör att jag nästan hamnar i trance. Ni vet, när klockan är sådär tre och man sveper några redbull till för att sedan ge sig ut igen..... Ah, jag kommer på mig själv med att sitta och le.

Fram till dess får jag dansa med barnen och sprida lite feelgood musik

måndag 21 september 2009

Knepigt

Tänk hur det kan vara. Igår blev det internationella lågdagen tror jag. Det började som det alltid gör: brinner i skallen och kryper i kroppen. För att sen övergå till att hela vemodet rullar in. Då är det lika bra att släppa ut allt, att köra sina vemodslåtar och lägga sig i fosterställning. Spelmansnatt är en utmärkt låt att ta till då...

Nu kommer jag till det knepiga. I stort sett alla jag på något vis hade kontakt med igår var låga. Försökte peppa mig själv genom att ta kontakt med min "bloggkompis" M som alltid brukar ha något kul på lager, men det var lika där.....

SÅ, till alla er som igår låg på soffan i fosterställning, dansade med en gardin, kände er oroliga, veliga, förvirrade och nervösa, spelade vemodsmusik och grinade så mascaran skvätte. Ge inte upp, det kommer en morgondag och då känns det förhoppningsvis bättre. Nu ska jag försöka peppa oss...



För ni ÄR söta och vanligtvis förvandlar ni min svarta dag till rosa igen (nåja, grå iaf)

Kram på er!

fredag 18 september 2009

Ööööhhhh???

Var ute på sjögång med mina MBT förut och ett löp fångade mina ögon.

"Så många älgar sköts det i Filipstad" (på ett ungefär...) basunerade en av de två stora drakarna ut.

WTF????

Det här betyder en av tre saker:
1. Jag har sovit i en månad (skön tanke)
2. Draken levererar förra årets nyheter
3. Filipstad har gjort en Torsby

Är det konstigt om man känner sig förvirrad?

Nästa bok

OK, har plöjt en bok till. Men jag blev plötsligt tveksam till om jag ska lägga upp kort info om alla böcker jag läser eller om jag ska nöja mig med dom jag verkligen tycker är bra.

I vilket fall, jag lägger upp lite kort info om denna sen får vi se hur jag gör.

Jag har läst "Den Mörka Ängeln" av Mari Jungstedt, en kriminalroman. Börjar som de flesta kriminalromaner med ett mord.... Storyn är väl ganska bra men så mycket mer är det inte. Kan vara sättet hon skriver på som inte riktigt passar min smak, väldigt korta kapitel och hela boken känns på något vis ytlig.

Ikväll har "Flickan som lekte med elden" Sverigepremiär. Kanske är det så att jag jämför alla författare i den genren med Stieg Larsson - tveksam till om någon kan komma upp i hans klass.

torsdag 17 september 2009

Välkommen till Holland

Den här "dikten" hittade jag på nätet för länge sen, men jag tycker den är så bra så jag lägger upp den. Nu har ju jag friska barn men den får mig alltid att tänka till en extra gång.

Att man kanske ofta ska vara nöjd med det man har och inte önska det som grannen har. Att acceptera människor för vad de är. Att våga knyta nya kontakter och se saker och ting på lite nya perspektiv. Att inte vara så snabb att döma hunden efter håren. För bakom stängda dörrar kan det finnas något underbart - om du bara vågar att titta efter.



Välkommen till Holland
Av Emily Pearl Kingsley

Jag blir ofta tillfrågad om hur det är att leva med ett handikappat barn – att jag borde hjälpa dem som inte delar denna unika erfarenhet så de kan förstå och föreställa sig hur det känns. Så här är det…

Att vänta barn är som att planera en sagolik semester till Italien. Du köper guideböcker och gör upp underbara planer. Colosseum, Michelangelo, gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är mycket spännande.

Efter månader av spänd förväntan är det äntligen dags. Du packar väskor och så far du iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!"

”Holland?!” Ropar du. ”Vad menar ni med Holland? Jag har beställt en resa till Italien! Det är dit jag ska. I hela mitt liv har jag drömt om att komma till Italien.”

Men flygresan har ändrats. Du har landat i Holland och där måste du vara kvar.

Det viktiga är att de INTE fört dig till en hemsk, ful och smutsig plats full av pest, svält och sjukdomar. Den är bara annorlunda.

Så du måste gå ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett nytt språk. Och du kommer att möta helt nya människor som du aldrig skulle ha mött annars.

Det är bara en annorlunda plats. Tempot är långsammare än i Italien; det är inte så tjusigt. Men när du varit där ett tag och återhämtat dig så ser du dig omkring… och du börjar lägga märke till att Holland har väderkvarnar… och att Holland har tulpaner… och i Holland finns till och med målningar av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien… och de talar vitt och brett om hur underbart de hade det där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: Ja, det var dit jag skulle ha rest. Det var det jag hade planerat.

Och den smärtan kommer aldrig, aldrig någonsin att försvinna…, därför att förlusten av den drömmen är en mycket betydelsefull förlust.

Men… om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du inte kom till Italien, så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av allt det sällsamma, det underbara… med Holland.



Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns. Gör något idag som du alltid har velat gjort. Ingen annan kommer göra det åt dig, du har ansvar för ditt liv - ingen annan.

Dagens boktips!

Nu är jag äntligen klar med boken Shantaram av Gregory David Roberts.

Boken är en berättelse om hur en brottsling (Roberts själv) lyckas fly från ett fängelse i Australien och hamnar i Bombay.

Den här boken berörde mig. Dels för att det är en sann historia, dels för att det skildrar Indien (som jag är fascinerad av) och dels för att den fick mig att tänka till. Det tog tid att läsa boken då den innehåller många tänkvärda saker som gjorde att jag fick stanna upp och låta saker och ting sjunka in ordentligt.

Det är en tjock bok men jag rekommenderar er att läsa den.

Rimfrost i näshåren

Vi är duktiga B och jag måste jag säga. Pricka in årets första frostnatt så perfekt för vår lilla expedition.

För att ta det hela från en någorlunda början så var B och jag ute på en promenad förra veckan. Vi hittade då en märklig plats, märklig i den bemärkelsen att det var en glänta i "skogen" som var liksom för perfekt. Perfekta linjer, gräs och platt. Jag fick ju tanken att det är där som Blair Witch håller till på nätterna. Sen kom den andra tanken - vi tältar där.

Sagt och gjort, igår eftermiddag bar det iväg. Vi fick skjuts dit (måste köpa ett annat tält som inte är så tungt) av BJ som nog tyckte att vi var helt galna (kanske vi är också men det är en annan historia). Tältet var uppsatt på nolltid (tjejer kan) och vi hade hela kvällen att förfoga över. Så vad gör man då på en "öde" plats? Ja vad gjorde vi? Vi kollade oss omkring och såg ett "berg" som vi besteg, såg lite skumma pinnar, fick besök av en hybrid (B trodde det var en gubbe och jag trodde det var en tant), åt mat, göttade oss allmänt, hörde skottlossning mm.

När vi väl skulle lägga oss var det underställ, "pyjamas", raggsockor, mössa och vantar som gällde innan jag kröp ner i sovsäcken. Jag säger bara en sak. Arvika var ingenting! Hellre hundra grader i tältet än rimfrost i näshåren, fy vad vi har frusit i natt. Lite rädd för vissa ljud har jag varit det erkänner jag, trodde det stod en björn utanför tältet en stund men det var nog B som grymtade till i sömnen. Känns som om jag inte har sovit en minut inatt, men B säger att jag snarkat ordentligt ett tag så....

I morse var det panik! Vi ville hem och det snabbt. Tack än en gång snälla T för att du hämtade oss. Tydligen roar man alltid någon med sina infall för T såg så glad ut när han kom där i bilen. Lite besviken är jag över att vi aldrig fick se någon bjärv (eller var det en bjärv jag hörde inatt?) och Blair Witch har nog gått i idé över vintern.

Jag bjuder på en video där man faktiskt kan höra skottlossningen. De andra bilderna tror jag att jag behåller för mig själv ;-)



Jag inser att tältsäsongen är över för i år. Nästa "expedition" blir på Hennickehammars Må Bra avdelning. Ikväll tror jag att jag nöjer mig med att lägga mig i sonens säng och se på film...

onsdag 16 september 2009

When you wish upon a star

Det är sällan som jag önskar saker av hela mitt hjärta. Men just nu gör jag det....



Fast det är ju inte ens säkert att vi hittar dit igen!

Nunnorna

Okejra, jag tar nunnorna också när jag ändå är igång. Men det här är ju en simpel historia.... Hm, kanske ska ta Cassy Jones sen (hittade den i gömmorna för några dagar sen)

Två nunnor är ute och går. Den ena kallas Syster Matematik (SM) på grund av hennes skarpa matematiska sinne. Den andra kallas Syster Logik (SL), eftersom hon är så logisk.

Det blir mörkt och de är fortfarande långt ifrån klostret.

SM: Har du lagt märke till att det är en man som följer efter oss? Undrar
vad han vill ....

SL: Men det är ju logiskt - han vill våldta oss.

SM: Åh nej - med det här avståndet kommer han ikapp oss inom 15 minuter.
Vad ska vi göra?

SL: Det enda logiska är att vi går fortare ...

SM: Det funkar inte.

SL: Självklart funkar det inte, han gör ju det enda logiska, han går fortare än oss!

SM: Så vad gör vi nu? Med det här avståndet är han ikapp oss om några minuter.

SL: Det enda logiska är att vi delar på oss. Du går den vägen och jag den här. Han kan inte följa efter oss båda två.

Mannen beslutar sig för att följa efter Syster Logik, och Syster Matematik kommer fram till klostret välbehållen. Hon är mycket bekymrad för den andra nunnan, men så dyker hon upp.

SM: Syster Logik - gudskelov! Berätta vad som hänt!

SL: Jo, det hände det enda logiska. Mannen kunde ju inte följa efter oss båda två, så han valde mig.

SM: Jaja, det vet jag ju (lite förnärmad), men vad hände egentligen?

SL: Det enda logiska. Jag började springa så fort jag kunde och mannen började springa så snabbt han kunde.

SM: Och vad hände då?

SL: Det enda logiska - han hann ikapp mig!

SM: Åh nej, vad gjorde du då?

SL: Det enda logiska, jag drog upp kjolen!

SM: Åh nej Syster! Vad gjorde mannen då?

SL: Det enda logiska, han drog ner sina byxor helt.

SM: Åh nej ... Vad hände sen?

SL: Jamen, det är ju helt logiskt! En nunna med uppdragen kjol kan ju springa snabbare än en man med byxorna nere!

Och till er som trodde att det här var en fräckis - be genast 4 Fader Vår och gå tillbaka till arbetet!

Explain this!

Kan någon förklara historiens gång?

Abraham Lincoln blev vald in i kongressen 1846.
John F. Kennedy blev vald in i kongressen 1946.

Abraham Lincoln blev vald som president 1860.
John F. Kennedy blev vald som president 1960.

Båda var väldigt upptagna av borgrättigheterna.
Bådas hustrur miste ett barn, medan de bodde i Vita huset.

Båda presidenterna blev skjutna på en fredag.
Båda presidenterna blev skjutna i huvudet.

OK, kanske inte så märkligt hittills men nu....

Lincolns sekreterare hette Kennedy
Kennedys sekreterare hette Lincoln

Båda blev mördade av en person från sydstaterna.
Båda presidenterna blev förföljda av en från sydstaterna med namnet Johnson.

Andrew Johnson, som förföljde Lincoln, föddes år 1808.
Lyndon Johnson, som förföljde Kennedy, föddes år 1908.

John Wilkes Booth, som mördade Lincoln, föddes år 1839.
Lee Harvey Oswald, som mördade Kennedy, föddes år 1939.

Båda mördarna blev kända med 3 namn.
Hos båda är namnen sammansatta av 15 bokstäver.

Håll i hatten nu:
Lincoln blev mördad i en teater med namnet ”Ford”
Kennedy blev mördad i en bil av märket Lincoln, fabrikerat av ”Ford”

Lincoln blev mördad i en teater, och hans mördare sprang till ett varuhus för att gömma sig.
Kennedy blev skjuten från ett varuhus, och hans mördare flydde till en teater och gömde sig där.

Booth och Oswald blev mördade för vad de gjort.

Sånt här gillar min "skitmagnet" att grotta in sig på. Är allt detta en slump?

Jag har en annan intressant sak på lager som kanske kommer upp inom kort.

Kram så länge

tisdag 15 september 2009

R.I.P. Patrick

Vad blir det kvar när en människa går?

En av mina "ungdomskärlekar" har förlorat mot cancern. Den film som gjorde honom till den stjärna han var är nog "Dirty Dancing" men jag minns honom mest från TV-serien "Nord och Syd".

Klippet är från filmen "Ghost", och där kanske min fråga får svar?

måndag 14 september 2009

Trött i ögat

Är så trött i ögat idag. Har en grå dag. Att jag gjorde någon annans gråa dag lite ljusare förra veckan hjälper föga idag. Behöver påfyllning på feelgood-kontot. Kanske har jag sovit för mycket under helgen?

Grå var dagen
Fötterna på vägen
Ove var mager
Jag står och gräver

Det regnar ännu mer
Och fötterna sjunker ner
Ove har simmat bort
Ja, sommaren är kort

söndag 13 september 2009

Farm Aid

1995 hade jag förmånen att spendera större delen av året i USA. Förutom att jobba hann jag med en hel del annat: stoppad av polisen några gånger (första gången höll jag på att skita ner mig, det erkänner jag), resa runt på lite roadtrips, möta massa roligt folk, få ett diplom på en pub i Chicago för "having the longest make-out session at mothers" plus en massa annat flummeri.

Men en av höjdpunkterna var Farm Aid som det året hölls i Louisville där jag "bodde". Med en line-up som heter duga kan kvällen bara beskrivas på ett sätt: succé (att jag dessutom hade backstage-pass gjorde ju inte kvällen mindre lyckad, tack Danny):

Hootie and the Blowfish:


John Mellencamp:


Dave Matthews Band:


Willie Nelson:


Neil Young:


Steve Earle:


Övriga som uppträdde var bland annat: John Conlee, The Supersuckers, Black Hawk...

När jag ser vad årets Farm Aid bjuder på blir jag enormt sugen på att åka iväg. USA må anses vara världens största cirkus-land MEN när det gäller att ordna musikkvällar så kan ingen slå dom. Har man en gång varit i USA har man alltid en längtan att åka tillbaka. Säger som Stenmark sa en gång "dä ä svårt å förklar för nön som int begrip"

lördag 12 september 2009

HA

Ni som pratat med mig de senaste veckorna vet att allt varit upp och ner. PRECIS ALLT. Men nu jävlar!

Nu är det såhär



Förlåt att jag svär. Men jag blev så jävla glad när den här kom upp på min playlist. Åt skogen med "the darkest hour" och alla jävligheter som finns.

I've got all my life to live,
I've got all my love to give and I'll survive,

fredag 11 september 2009

Blair Witch returns

Jag gillar inte feelgood-filmer, jag hatar Hollywood endings. Ni vet sånt där romantiskt dravel där allt bara slutar SÅ bra. Jag mår skitdåligt när jag ser såna filmer. Såg "Mama Mia" för ett tag sen och mådde skit i flera dagar.

Ge mig en riktig tragedi där jag får gråta så tårarna sprutar. Eller en riktig rysare så jag håller på att skita på mig länge efteråt när jag hör vissa ljud. Men allra helst, ge mig en psykologisk thriller. Där man får tänka till lite. Jag har en strip av Nemi på mitt kylskåp där hon pga "Pretty Woman" inte kommer kunna sova på flera veckor - klockren.

Nu är det så här. Jag och B var ute och gick igår. Innan vi gick vilse så hamnade vi på en plats i skogen som såg lite märklig ut. En helt fyrkantig glänta. Genast slog en tanke mig "där håller Blair Witch till". Nu ska vi tälta där, med en sängfösare modell stor som sällskap.



See you

Maybe

Dags för uppdatering (redan): Datum är spikat, nu på onsdag. Jag är rädd för spöken och B är rädd att bjärven ska komma. Hmmm, om jag ska vara riktigt ärlig är jag också rädd för bjärven. Påminnelse till oss båda: Ta med sängfösare och stekpanna (om vi behöver klubba oss själva eller någon annan). Mobilen får agera kamera :-)

In my darkest hour....

...kan man knappast kalla mig människa. MEN....

Imagine this: Jag snubblar runt, så trött i ögonen så jag knappt ser, har inte tvättat håret på tre dagar. Då får jag kommentaren "Du är så söt, Kristin". Det är sånt som får mig att orka en sekund till, en minut till, en timme till, en dag till osv.

Jag antar att skönhet ligger i betraktarens ögon



Gonatt

onsdag 9 september 2009

På allmän begäran

Funderar jag på att byta namn. Ja inte på mig själv utan på bloggen. Fundera kan jag ju alltid men om det blir så är en annan sak. Jag tycker nämligen inte att normalstörd är nedvärderande. För vad är egentligen normalt och vad är stört? Vem har rätt att avgöra skillnaden? Nu ska jag inte gå in på hur jag kategoriserar människor men normalstörd är ett ganska bra tillstånd. Think outside the box.

Nåja, om jag byter namn så vill jag ha något som är sant. Typ "på Internet kan alla höra dig skrika" det är sant men inget bra namn på en blogg. Sen vill jag han något som får en att tänka till. Typ "Kreativitet är den intensivt medvetna människans möte med sin värld" men det är heller inget bra namn på en blogg.

Jag tycker ju att "En normalstörds dagar och tankar" är ett ganska passande namn, det är sant och det får en att tänka till (en del iaf).

Lägger upp en annan tänkvärd sak

tisdag 8 september 2009

Oxhälja i bilder

Ok, äntligen är datorn och jag kompisar igen. Tog lite tid att få ihop det - alltid lär man sig något.

En del ironiska inslag men det bjuder jag på.

måndag 7 september 2009

Oxhälja 2009

Nu så tror jag att skallen är med tillräckligt för att få ner några rader. Bilder kommer senare (inväntar en del kort från N - känn pressen nu...)

Började fredagen med min goa vän N och hans dotter. Vi hade några hysteriskt roliga timmar tillsammans då vi först spontanbildade ett band "Lysviks Mocka Fighters" och spelade in en musikvideo. Den kommer ni INTE att få se. Tänk er "Träd, gräs och stenar" fast mycket värre, där har ni oss =D

Sen bar det iväg på "staen" för att flumma runt några timmar. Om jag så hade all tid i världen så skulle jag nog inte kunna förklara vår sjuka humor för er. Men jag kan säga en sak: vi skrattade mycket, med varandra, åt varandra och åt andra. Stackars O tyckte att vi betedde oss lite konstigt i vissa situationer men nej, vi var inte fulla (då) - vi bara är så här ;-) En riktig åktur fick jag mig också - I like!

Kvällen spenderades i Kulturbombens tält där det bjöds på musik av olika slag. Bra musik, bra musiker och precis så där lagom gött häng (öltältet är inget för mig). Impulsiv som jag är så var det väl självklart att jag skulle med på efterfest. På väg till efterfesten framförde jag en liten dans för en stackare från Degerfors(?) på en träbro. Jag VET, jag är inte klok, men jag orkade inte hålla mig... Efter en ganska lång nattlig promenad och ett mycket intressant samtal med B (inte han från Degerfors, han blev kvar vid ett matställe tror jag) om livet och varför "stassare" är som de är så kom jag till slut fram dit jag skulle. Där blev det ytterligare samtal om dialekter, bölder, hönor, doping och indianer. Någon gång gick jag iaf hem så mycket vet jag. För....

....på lördag var det knappast Kristin som vaknade här hemma. Det var Titanic! Värre vrak har sällan skådats. Men det var bara att bita i det sura äpplet, svepa tre koppar kaffe, se glad ut och knata till jobbet. Men till min tröst och utan att säga för mycket kan jag meddela att jag den här helgen varit i gott sällskap hihihihihi.
Efter jobbet var det dags igen, B (inte samma B som jag promenerade med dock) mötte upp vid jobbet och iväg var vi. Startade här hemma hos mig där ännu en B dök upp (undrar om jag ska börja sätta ut hela namnen?) Ännu en bra kväll i kulturens tecken (dock något lugnare för min del) men tyvärr fick festen ett abrupt slut. Avslutade med en "liten" sängfösare här hemma innan det var dags att krypa i bingen. För....

....på söndag morgon var det bara att gilla läget
Tumble outta bed
And stumble to the kitchen
Pour myself a cup of ambition
Yawnin, stretchin, try to come to life
Jump in the shower
And the blood starts pumpin
Out on the streets
The traffic starts jumpin
And folks like me on the job from 9 to 9
Jepp, ett dygn på jobbet väntade mig.

När jag i morse insåg att helgen var över var det en mycket sliten Kristin som traskade genom en öde stad. Att inte sopbilen stannade för att plocka upp mig är högst förvånande då jag måste ha sett ut som förra veckans sopor. Nästa helg är det samma cirkus i Torsby, är dock tveksam till om jag ska dit.

Men jag måste nog erkänna att jag inte är mycket till värd. Har haft besök den här helgen och jag har nog sett dom ca en timme sammanlagt. Men who cares om hundra år som den gode N säger ;-)

Då korten dröjer lite lägger jag ut filmer istället. Tyvärr blev jag tvungen att göra om dom lite då de var för stora, det har dragit ner bildkvalitén lite.

"Captain Boneheart" på fredag med "I Got to Go to Get Home":


"Captain Boneheart" på lördag, vad låten heter har jag ingen aning om. Hjälp mig med det:


Säga vad man vill om helgen men jag var iaf torr om fötterna!

Minnet

Tre timmar och posten

söndag 6 september 2009

Indianpaus

Den här platsen var egentligen vikt till en oxhäljaberättelse. MEN, vi tar en indianpaus i stället. Låter själen komma ikapp kroppen.

Jag finns för dig vännen, dag och natt. Det vet du! Och du finns i mina tankar.

fredag 4 september 2009

Jobb, plugg, sova?

ÄH! Jobb måste jag väl sköta men resten?!

Den här helgen kommer inte bli som alla andra. Who cares om hundra år?



Nu drar jag iväg....

torsdag 3 september 2009

Amanda

Nu ska jag bekänna en sak.

Jag gillar Amanda Jensen! Japp, tjejen som var med i idol 2007. En säsong har jag följt det programmet och det är hennes förtjänst(?). Jag gillar hennes sätt, hon är vacker och hon har framför allt RÖST!

Att jag har lätt till tårar är ingen hemlighet. Men OJ vad näsdukar det går åt till den här...



"Love is not a victory march
it´s a cold and it´s a broken halleluja"
Man kan bli religiös för mindre

För att inte tala om när hon körde den här:



"It was the only thing that I could do half right
And it's turning out all wrong ma
Look what they done to my song"

Tar med denna vackra låt också. Kan ju passa i dessa Fuglesang-tider:



Tänk att han kom iväg igen, trots ett uppskjutet uppskjut. Kan man egentligen skjuta upp ett uppskjut? Nu är min skitmagnet igång igen märker jag

onsdag 2 september 2009

Gästbloggare

Jag är numer inte ensam om att plåga er med mina inlägg. Han får presentera sig själv när han känner att tiden är inne....

Var snäll mot honom!

Tunna argument?

Aha, som ett brev på posten kom den. Lika välkommet som restskatt. Förkylningen alltså. Men med tanke på hur lite återhämtning jag har haft den senaste tiden är inte jag ett dugg förvånad. Kan det vara föggelinfluensan som blev försenad efter Göteborg?

Nåja, det löser sig. Och det var inte det jag tänkte berätta för er.

Jag tänkte nämligen berätta att mitt band börjar ta form. Jag på trummor, ena grannen på gitarr, hennes man på blockflöjt, andra grannen på det inlånade munspelet och hennes dotter på sång. Fast...så hes som jag är så kan jag nog klämma i lite jag också för tillfället (gillar ju de där orena stämmorna).

I vilket fall, den låt vi kommer satsa på först kommer givetvis bli denna:



Ska prata med min lärare om att den här får bli den första! Finns ingen mer passande låt för mitt liv just nu....eller ska jag helt enkelt strunta i rockbandet och göra en Diogenes? Svårt val där.

tisdag 1 september 2009

Barn är härliga

Jag har kommit på en sak. Mina barn går aldrig - de springer! En dag i deras liv ser ut ungefär såhär:



Ända till kvällen. Då orkar de inte gå upp för trappan och lägga sig, undrar varför?! När jag burit alla upp så är det min tur att springa runt ett tag för att röja upp efter dagen och förbereda morgondagen. Sen är det min tur....

Grannar

Nu vill jag varna känsliga läsare....

Hade ett långt telefonsamtal med en vän förut och jag upphör aldrig att förvånas över grannar. Kanske ska tala om att det här handlar varken om mig eller den vännen jag pratade med i telefon (så låter det alltid jag vet, det är inte tjejen i filmen som har skrivit brevet haha)

Iaf det här inlägget kommer handla om sex! Och grannar! Och grannars syn på sex! Det här handlar om en tjej som har träffat en ny kille. Och när man är nykär så brukar det ju hända en del eller hur.

Jajamensan, nu har hon fått klagomål från grannarna på att de har sex och grannarna hör. Hoppsan! Hörs det när man har sex? De här grannarna har tydligen inte sex pga att det hörs och de törs inte leva ut. Jag kan inte göra annat än att skratta. Ett schema när det är OK att ha sex kanske vore något?

Nu tillhör ju jag den skaran som tycker att sex är naturligt. Jag ger blanka f-n i om grannarna har sex och jag hör. Och tvärtom, jag bryr mig absolut inte om jag har sex och grannarna hör. Mer sex åt folket!



Vad tycker ni? Bryr ni er om grannarna har sex och ni hör? Skulle ni tycka det var pinsamt om grannarna hörde er?

Uppdaterar lite här, jag ska säga till henne att bjuda in grannarna och ha en "lära känna varandra" afton (en gökafton kanske)

måndag 31 augusti 2009

Gåshud

I helgen var det dags för S att ta på sig klänningen. Enligt hans far så var det första och sista gången. Att han själv har haft både B-H och kjol på sig kanske vi inte ska tala om för S.

Iaf, när den här spelades var det gåshud i hela kroppen. Jag ångrar att jag inte filmade hela men jag var tvungen att torka mig i ögonen...



Istället får jag bjuda på originalet i sin helhet



Peace

Whoopsie Daisy!

Jag har hört att det finns tre typer av människor.
1. De som väntar på att saker ska hända
2. De som ser till att saker händer
3. De som undrar vad som hände

Just nu platsar jag i två av dessa. Länge trodde jag att det skulle bli en "studieledig" höst för mig och såg på något vis fram emot detta. MEN.....

I onsdags surfade jag runt lite och fick då se en kurs som verkade intressant. Och titta, man kunde fortfarande anmäla sig till den. Jag anmälde mig, mailade kursansvarig och tänkte inte så mycket mer på det.

På torsdag fick jag reda på att jag var antagen och på fredag skulle den första uppgiften vara inlämnad.

Så här sitter jag nu, jag såg till att saker och ting hände och jag funderar på vad som egentligen hände?! Jag blev nästan klar med första uppgiften i tid och snart snart så kommer jag nog in i First Class också. Att kursen inte riktigt var vad jag trodde är en annan femma, jag antar att man ser vad man vill se :-)

lördag 29 augusti 2009

Andas lite barndomsminnen

Det är vad jag hölls med. Om orken och tiden räcker så blir det en tur över "bjärklangsbärg" till indianland för att andas vidare...



Det ska ju vara Hasse på den här men man tager vad man haver.

torsdag 27 augusti 2009

Sagan om Zune (eller vem drog ur kontakten?)

Det var en gång en normalstörd som funderade på om hon skulle köpa en zune eller en iPod. Den normalstörda fick hjälp i valet.

Igår kom vännen E hem till den normalstörda, med sig hade han sin laptop och sin zune för här skulle det "nördas".

Nu ska jag inte orda för mycket om vad vi gjorde utan jag ska berätta om VAD SOM HÄNDE!

För att E skulle få som han ville var den normalstörde tvungen att installera zune på sin laptop. Sagt och gjort, och det borde ju inte ha varit något problem då operativsystemet var Vista. Programmet nerladdat, zune inkopplad, då säger E "nu kommer du bli arg på mig". Det blev hon, inte där och då, jag kommer till det sen. Det hände nämligen ingenting. Zune vägrade kommunicera med den normalstördes laptop innan den fått lite ny programvara. Fanns ingen svensk lösning på problemet så det fick bli engelska.

OK, here we go again. Vad händer? Fortfarande ingenting! Zune hänger sig någonstans och tiden rinner ut.... Zune får ligga kvar hos den normalstörda (big mistake visar det sig sen).

Den normalstörda går och jobbar några timmar. Kommer hem, glad i hågen tänker hon att nu du zune, ska du få se på andra bullar...

Det var den normalstörde som fick se på andra bullar.... Helt plötsligt blir skärmen svart, va f-n tänker den normalstörda, satte jag inte i sladden (det har hänt förut). Men jojomen, sladden var i, lampor lyste på hennes laptop och fläkten gick. En datakrasch! NU ÄR DEN NORMALSTÖRDE ARG PÅ E!



Mycket ledsen i ögat inser den normalstörda att hon inte bränt ut sina kort (igen). MEN, för första gången i sitt trettiofyraåriga liv låter den normalstörda datorn göra som den vill. Den får köra en recovery.

Och se där.... Det fungerade! Det visar sig även att den normalstördes dator är smart, mycket smart. Allt verkar finnas kvar, utom en sak. Gissa vad?

Jo, ett "litet" fult program som zune körde.... Vilket moment!



Aldrig E att du får som du vill när det gäller tekniska apparater. Och aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, ALDRIG får zunes kontakt hamna i ett hål på den normalstördas laptop, ALDRIG!

Sent igår kväll låg den normalstörde och uppfann nya OS-grenar:
Kast med liten zune
Hur många får plats i r**** på Bill Gates
Spräng en zune

Den sista lät bäst, så får det bli. Sorry E, men han bad om det. Lovar att du får låna min gamla freestyle till resan och några blandband. Och du, nästa gång gör vi på MITT sätt!

Det blir en iPod

Peace

tisdag 25 augusti 2009

Nu testar vi

På hög nivå!

Ofta när jag lägger upp foton så känner jag att det är så många jag får välja bort. Annars skulle inlägget bli så långt så ingen orkar följa med till slutet.

Nu har jag testat att gjort en video med lite utvalda foton....

Funkar det här är jag nöjd, mycket nöjd över mig själv.

Internationella knäppskalledagen!

Igår fick jag ett "kedje-mess". Vanligtvis brukar jag inte skicka vidare såna men det här var så bra så jag letade upp ett gäng i telefonen som passade in....

För er jag glömde bort så löd det....

Idag är den Internationella Knäppskalle-dagen!

Skicka detta jobbiga meddelande till en störd kompis, precis som jag gjorde.

Jag bryr mig inte om ifall du slickar på fönster, åker med en speciell buss, eller okontrollerat kissar på dig...

Du sprider solsken runt dig, du är helt jävla speciell!

Dagens meddelande är:

Livet är kort, bryt reglerna, glöm snabbt, kissa långsamt, älska innerligt, skratta okontrollerbart och ångra aldrig något som fått dig att le!

Nu hade jag tänkt att lägga upp videon till låten som jag alltid vill höra (sjunga) när jag är full o go (typ när klockan är fyra....) men jag tar en annan!

Tror banne mig att jag fått en knäpp upp i knoppen hihi



Lev idag! Festa idag (om du är bjuden på fest), bryt alla regler du kan och NJUUUUT av livet - det går inte i repris (tror jag).

Puss och kram

måndag 24 augusti 2009

Att göra eller inte göra det där lilla?

Det där lilla som verkligen betyder något. Det behöver inte vara så mycket. Det kan vara att ringa till någon man tänker på som kanske inte har det så lätt just nu. Att hälsa på någon som inte "kommer ut" så ofta av olika anledningar. Att visa att man finns och lyssnar om det behövs. Listan kan göras oändlig.

Jag har länge tänkt bli kontaktperson men det har liksom inte blivit av. Ni som vet hur mitt liv ser ut vet dessutom att jag med tanke på barn och jobb skulle få svårt att få ihop det tidsmässigt. MEN, jag hittade en sak (egentligen var jag på gång med detta för flera år sedan, det har bara inte blivit av....) som är hur litet som helst för mig men som betyder så mycket för någon annan.

Jag har skaffat ett "fadderbarn". "Mitt" barn är en fem år gammal pojke som bor i Etiopien tillsammans med sina föräldrar och syskon. Den här familjen bor i en liten by där det inte finns sjukvård, skolor, rinnande vatten och annat viktigt. Mamman är hemmafru och pappan arbetar, ett arbete han tjänar mindre än 400 USD på OM ÅRET! Med dessa pengar driver de runt sin familj. Att ge dom 200 kr i månaden känns bra.



Ta hand om det som betyder något

lördag 22 augusti 2009

Odödlig eller normalstörd?

Hm...

Har en konstig sprittande känsla i kroppen. För några dagar sen skrev jag status på FB "Jag ser mig själv i spegeln och det finns nåt nytt i min blick...." och lite så känns det. Fick en kommentar om en Ny Glimt och ja så är det nog. Känner mig trots livets alla motgångar hel, glad, odödlig och normalstörd :-)

Livet har rusat runt i ett rasande tempo senaste tiden och jag kanske har varit lite väl impulsiv ibland. Men, som jag och L pratade om igår, ser man sig själv som en superhjälte så funkar det mesta en tid....



What we do is what you wish to do ;-)

fredag 21 augusti 2009

Magnus

En av de svenska artister som under en tid har funnits nära mitt hjärta är Magnus Lindberg. Tanken var ju att jag skulle ha sett honom live första helgen i juli men då ville livet annorlunda. Iaf, Magnus har haft en lång karriär, på 70-talet var han med i Landslaget för att sen vara medlem i Grymlings som ju alla vet att de blev kända i början av 90-talet MEN Magnus är ändå mest "känd" för sin solokarriär.

Jag upptäckte Magnus Lindberg med hjälp av en vän som sa "leta upp den här killen på Spotify" sen var jag fast. Hans musik säger mig något, jag får liksom tänka till en extra gång när jag hör hans texter. Och det är sånt som jag gillar.

Nu kommer jag till poängen. Kommer ni ihåg min helg i Göteborg? Om inte så finns berättelsen här http://kristinemanuelsson.blogspot.com/2009/08/en-helg-i-goteborg.html Jag berättar där om en kille med exakt samma musiksmak som mig. Ja, vi pratade en hel del musik. Främst pratade vi utländsk musik men till slut frågar han mig vilken svensk musik jag helst lyssnar på. Så jag säger (i den här ordningen) Magnus Lindberg, Ulf Lundell, Thåström, Eldkvarn mfl mfl. Killen ramlar nästan av bänken och utbrister glatt Mange Lindberg! Det visar sig att den här killen är bekant med Magnus och tycker att allt för få har upptäckt honom. Så nu tänkte jag slå ett slag för Magnus Lindberg och hans version av Röda läppar.

Skruva upp volymen och njut en stund.



Peace