Jobb, plugg, sova?

ÄH! Jobb måste jag väl sköta men resten?!

Den här helgen kommer inte bli som alla andra. Who cares om hundra år?



Nu drar jag iväg....

Amanda

Nu ska jag bekänna en sak.

Jag gillar Amanda Jensen! Japp, tjejen som var med i idol 2007. En säsong har jag följt det programmet och det är hennes förtjänst(?). Jag gillar hennes sätt, hon är vacker och hon har framför allt RÖST!

Att jag har lätt till tårar är ingen hemlighet. Men OJ vad näsdukar det går åt till den här...



"Love is not a victory march
it´s a cold and it´s a broken halleluja"
Man kan bli religiös för mindre

För att inte tala om när hon körde den här:



"It was the only thing that I could do half right
And it's turning out all wrong ma
Look what they done to my song"

Tar med denna vackra låt också. Kan ju passa i dessa Fuglesang-tider:



Tänk att han kom iväg igen, trots ett uppskjutet uppskjut. Kan man egentligen skjuta upp ett uppskjut? Nu är min skitmagnet igång igen märker jag

Gästbloggare

Jag är numer inte ensam om att plåga er med mina inlägg. Han får presentera sig själv när han känner att tiden är inne....

Var snäll mot honom!

Tunna argument?

Aha, som ett brev på posten kom den. Lika välkommet som restskatt. Förkylningen alltså. Men med tanke på hur lite återhämtning jag har haft den senaste tiden är inte jag ett dugg förvånad. Kan det vara föggelinfluensan som blev försenad efter Göteborg?

Nåja, det löser sig. Och det var inte det jag tänkte berätta för er.

Jag tänkte nämligen berätta att mitt band börjar ta form. Jag på trummor, ena grannen på gitarr, hennes man på blockflöjt, andra grannen på det inlånade munspelet och hennes dotter på sång. Fast...så hes som jag är så kan jag nog klämma i lite jag också för tillfället (gillar ju de där orena stämmorna).

I vilket fall, den låt vi kommer satsa på först kommer givetvis bli denna:



Ska prata med min lärare om att den här får bli den första! Finns ingen mer passande låt för mitt liv just nu....eller ska jag helt enkelt strunta i rockbandet och göra en Diogenes? Svårt val där.

Barn är härliga

Jag har kommit på en sak. Mina barn går aldrig - de springer! En dag i deras liv ser ut ungefär såhär:



Ända till kvällen. Då orkar de inte gå upp för trappan och lägga sig, undrar varför?! När jag burit alla upp så är det min tur att springa runt ett tag för att röja upp efter dagen och förbereda morgondagen. Sen är det min tur....

Grannar

Nu vill jag varna känsliga läsare....

Hade ett långt telefonsamtal med en vän förut och jag upphör aldrig att förvånas över grannar. Kanske ska tala om att det här handlar varken om mig eller den vännen jag pratade med i telefon (så låter det alltid jag vet, det är inte tjejen i filmen som har skrivit brevet haha)

Iaf det här inlägget kommer handla om sex! Och grannar! Och grannars syn på sex! Det här handlar om en tjej som har träffat en ny kille. Och när man är nykär så brukar det ju hända en del eller hur.

Jajamensan, nu har hon fått klagomål från grannarna på att de har sex och grannarna hör. Hoppsan! Hörs det när man har sex? De här grannarna har tydligen inte sex pga att det hörs och de törs inte leva ut. Jag kan inte göra annat än att skratta. Ett schema när det är OK att ha sex kanske vore något?

Nu tillhör ju jag den skaran som tycker att sex är naturligt. Jag ger blanka f-n i om grannarna har sex och jag hör. Och tvärtom, jag bryr mig absolut inte om jag har sex och grannarna hör. Mer sex åt folket!



Vad tycker ni? Bryr ni er om grannarna har sex och ni hör? Skulle ni tycka det var pinsamt om grannarna hörde er?

Uppdaterar lite här, jag ska säga till henne att bjuda in grannarna och ha en "lära känna varandra" afton (en gökafton kanske)

Gåshud

I helgen var det dags för S att ta på sig klänningen. Enligt hans far så var det första och sista gången. Att han själv har haft både B-H och kjol på sig kanske vi inte ska tala om för S.

Iaf, när den här spelades var det gåshud i hela kroppen. Jag ångrar att jag inte filmade hela men jag var tvungen att torka mig i ögonen...



Istället får jag bjuda på originalet i sin helhet



Peace

Whoopsie Daisy!

Jag har hört att det finns tre typer av människor.
1. De som väntar på att saker ska hända
2. De som ser till att saker händer
3. De som undrar vad som hände

Just nu platsar jag i två av dessa. Länge trodde jag att det skulle bli en "studieledig" höst för mig och såg på något vis fram emot detta. MEN.....

I onsdags surfade jag runt lite och fick då se en kurs som verkade intressant. Och titta, man kunde fortfarande anmäla sig till den. Jag anmälde mig, mailade kursansvarig och tänkte inte så mycket mer på det.

På torsdag fick jag reda på att jag var antagen och på fredag skulle den första uppgiften vara inlämnad.

Så här sitter jag nu, jag såg till att saker och ting hände och jag funderar på vad som egentligen hände?! Jag blev nästan klar med första uppgiften i tid och snart snart så kommer jag nog in i First Class också. Att kursen inte riktigt var vad jag trodde är en annan femma, jag antar att man ser vad man vill se :-)