lördag 25 juli 2009

Visste ni det här?

Nu är det varning för ett långt inlägg. Men först tänkte jag skälla lite på er, ni är fruktansvärt dåliga på att kommentera! Jag vet att ni läser! Smygisar där...

Ok, nu till rubriken. Visste ni det här om mig?

1982 var året då jag för första gången underhöll på ett partaj. Jag och två kusiner sjöng så vackert att tårarna sprutade på församlingen under tiden som N (visst hette bandet han spelade i Glitter?) spelade keyboard. Vad vi sjöng? Jo denna gamla schlager...



Jag kan fortfarande texten och sjunger glatt med.

1984 var året då mitt hjärta sattes i brand för första gången. Föremålet för min kärlek hette Louis Herrey och var redan från början dömt att hamna i kategorin olycklig kärlek. Nu kan jag tycka att det var lika bra så, han är nämligen lärare i kyrkans utbildningsverksamhet och som ni vet är jag inte så kyrklig av mig. Och nu kan jag ju dessutom strutta runt i mina egna gyllene skor =D



Sjunger med här också - texten sitter och faktiskt så har jag och två kompisar övat in en egen koreografi.

Vid elva års ålder fanns dock en annan man med i bilden - John Francis Bongiovi (alias Jon Bon Jovi). Oh my, om jag hade dött för honom??? Kanske jag fortfarande skulle göra?



1987 var året då en tolvåring upptäckte dansen på allvar. Förut hade det mest varit jazzdans och en och annan fyllebugg med farbröder på släktkalas. MEN som så många andra började jag drömma om en dans med Patrick Swayze...



Ni får en dubbad version men det bjuder jag på, och kom ihåg "nobody puts baby in the corner".

1993 var året då det började bli riktigt farligt på vägarna - jag fick körkort! Under en mycket förvirrad kväll hamnade jag på Kolsnäs och kom hem med dessa grabbars autografer på det tillfälliga körkortet....



Men nej, jag var faktiskt inte kär i någon av dom. Detta år flyttade jag dessutom hemifrån och blev kombo med P (bara för att det tog alldeles för lång tid att ta sig till skolan på morgonen)

1994 var ett händelserikt år. Förutom att ta studenten så tog jag enligt många människor en massa konstiga beslut. Så här i efterhand tycker jag att jag gjorde helt rätt i alla beslut. Var kombo med H under hösten och på varje lediga stund stavades fritidsnöjet p a r t y



Om man som jag gjorde 1995 spenderar hela året utom 18 dagar i ett främmande land blir man ganska kär i Sverige. Så när T fick en CD från svedala med dessa grabbar var vi i himlen...



Ååååhhhhhh, de är så bra så jag tar en till (inte originalvideo men det får ni ta)



År 1999 bodde jag i Stockholm. Snurriga jag skulle bege mig till IKEA för att inhandla lite. Sagt och gjort, dit kom jag, handlade gjorde jag och åkte hem gjorde jag - i bussfilen... Sen flyttade jag hem igen och plågade mina öron med denna "man"



2001 var året då jag och en kollega försökte lära våra kära elever hur I-net time fungerade. Vi gjorde om schema och dylikt men la ner efter ett tag. På ett skumparty fylldes på något konstigt vis mina skor så att det löddrade om dom i flera år efteråt. Sommarplågan på Kos var....



2005 gick jag väl ett antal kurser om jag inte minns fel. MEN, det jag minns mest av detta år är hur jag och lillebror plågar publiken på mitt 30-års kalas...



I år är det 2009, jag har hittat tillbaka till livet. Har lärt mig hur jag fixar min dusch och håller på att få min andra tatuering uppritad. Tatueringen kommer dock inte att pryda mig förrän nästa år - då är det tio år sen den första hamnade på kroppen. Men eftersom jag redan vet hur den tredje ska se ut och var den ska sitta så kommer det inte att dröja till 2020 innan jag har en tredje. När det gäller mannen i mitt hjärta så är det självklart, så full av vemod...



...men älskling jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Visst fan skulle det ha varit jag ;-)

fredag 24 juli 2009

Positivt tänkande

Allt jag tar i går för tillfället sönder. I morse gick duschen sönder! Gissa om det small i badkaret =D

Men vad gör det när jag kan duscha på jobbet? När jag kan cykla, messa och tugga tuggummi samtidigt? När jag har en sprallig känsla i kroppen fast jag befinner mig på jobbet?

Vet inte hur ni känner men jag vill ha mer av dessa killar. Deras version av "I give you my morning" var fantastisk och ju mer jag hör med dom desto mer vill jag ha.



Att vara glad, dansa på jobbet och drömma sig tillbaka till spelningen i Arvika är väl inte förbjudet?

Fridens

Lördag 25/7
Får lov att uppdatera det här lite. Nu har jag fått punka på cykeln också så imorgon bryter jag väl benet hahahahahaha

torsdag 23 juli 2009

Indien

Har nu läst drygt en tredjedel av Shantaram och jag gillar den. Men då är jag också fascinerad av Indien. Hade egentligen planer på att läsa ekofilosofi till våren och då skulle jag ha tillbringat några veckor i Indien, men livet ville annat den här gången.

Iaf, jag hittade en dikt i boken som jag tycker är otroligt vacker. Så jag vill dela den med er:

För att vara säker på att ingen följde efter dit du förde mig
täckte jag våra spår med håret.
Solen gick ner över vår sängs ö
natten steg
förtärde ekon
och vi var strandsatta där, insnörda i flämtningar,
lågor som viskade mot våra ryggar av drivved.
Dina ögon ovanför mig
rädda för de löften jag kunde hålla
ångrande den sanning vi sagt
mindre än den lögn vi tigit om,
gick jag in djupt, gick jag in djupt,
för att bekämpa det förflutna åt dig.
Nu vet vi båda
sorger är kärlekens frön.
Nu vet vi båda att jag ska leva och
jag ska dö för denna kärlek.

Nu har jag en sak jag M_Å_S_T_E ta tag i (vill inte men måste och ber en stilla bön till Buddha) men först ska jag nog måla mina gummistövlar.

tisdag 21 juli 2009

Rötter

Nu är det så här. Jag har hemlängtan! Och jag är tydligen inte ensam om att längta hem till Lysvik. Har efter många år återfått kontakten med en vän som jag lärde känna på dagis. Vi följde varandra upp till 9:an med allt vad det innebär. Nu har vi nästan daglig kontakt antingen via MSN, FB eller mess och jag måste säga att för min del är det på gott och ont. Vi pratar en del minnen och då gör det plötsligt ont i lilla hjärtat, för det som är den röda tråden i våra gamla minnen är gemenskap.

För er som inte vet så är gemenskap något som är starkt förknippat med Lysvik. Och det är något som jag saknar något fruktansvärt. Att samlas på söndagarna för att ha lucköppning, äta mat och sedan avsluta med en film. Att dörren plötsligt öppnas och där står en kusin som bara slänger sig ner i soffan och kräver att få kaffe. Att alla hälsar på alla oavsett om man känner igen personen eller inte. Att alla ställer upp på alla till 100%. När något ska göras så är hela kompisskaran samlad och hjälper till. Är det så på andra ställen också? Eller är det bara i Lysvik som det finns en romantisk sammanhållning som den jag beskriver? Är det bara på sommaren som jag känner så här? När jag tänker efter, nej f-n den här sammanhållningen finns hela tiden. Även om sommaren i Lysvik är något som inte kan beskrivas i ord, den måste upplevas.



Ta hand om det som betyder något.
Hugs and kisses
Kristin

Domen kom

Och jag måste säga att det är en fantastisk spargris som står här ute på gatan (där kan du stå ett tag och skämmas)!

I väntan på domen...

...går jag runt och tänker extra ljus och värme. Bilen är inlämnad på service och de ska då även titta på fläkten. Om några timmar har jag förmodligen fått ett kostnadsförslag så hör ni ett illvrål vet ni vad det är.

Överlevde golfen igår utan psykbryt =D

söndag 19 juli 2009

Helger som den här...

....kan man inte få för mycket av.

Anlände i Lysvik på fredagen, något irriterad pga bilen som trilskas. Ni som vet vilken humörmänniska jag är vet att det då krävdes 15 meters avstånd för att vara på den säkra sidan. Nåja, efter att ha legat i fosterställning och tyckt synd om mig själv ett tag ryckte jag upp mig. Uffes "Gå ut och var glad" fick stämningen att gå från supergriniiii till ok på ca en minut - sen blev det bara bättre.

Jag har haft en toppenhelg, har träffat många av mina släktingar. Faster, farbröder, kusiner och kusinbarn. En del vänner har jag också haft tid att träffa. Men jag skulle ha velat spendera mer tid med N, du har så mycket vettigt att säga även om allt du säger inte är riktigt "bekvämt" - vi får ta det vid ett senare tillfälle. Inte dåligt att vi hann ses en kvart eller hur?!

Nätterna har jag spenderat i tält - så mysigt. Första natten var A med i tältet (de andra två barnen fegade ur och gick in), skitmysigt att ligga där och höra musiken från "brevika" och slumra in. Andra natten sov jag och O i tältet på altanen, mor var rädd för regn och hon fick ju rätt.

Jag måste säga att när jag och barnen är uppe hos mor och styvfar så kan vi verkligen kallas för "löjliga familjen". Den ena är stolligare än den andra och ofta skrattar jag så jag får kramp i skrattmusklerna. På lördagen var vi på fyrhjulingsafari. Dvs kärran kopplas på fyrhjulingen och där bak sitter de som inte får plats på själva fyrhjulingen. Mamma och jag funderar på att bygga en ställning till kärran och sen spänna tyg över så vi blir en modern version av "Familjen Macahan", vi får se hur vi gör. Första stoppet blev vid sjön där iaf jag badade (bra, då slapp jag duscha) sen bar det rakt ut i skogen för att leta efter kossor. Vi hade skojat på dagen om att låna en ko för att spela kobingo. Och vilken lycka när vi hittade några kor som var lämpliga, då bangade barnen ur. Vägrade gå av kärran och ville inte att vi skulle låna någon ko för att spela bingo med :-(

Jag har lärt både mor och styvfar hur spotify fungerar så jag har fått min beskärda dos av dansband även den här helgen. Tur för mig att jag har varit med på så många släktkalas att jag kan dansa till både det ena och det andra för barnen ville absolut dansa till musiken. Sen kom kusin H och introducerade styvfar till "Få sjå på" så han fick en ny favoritlåt (är det konstigt att jag är som jag är?).

Idag har vi firat mormor som fyller år imorgon så det blev några timmar med i stort sett alla på mammas sida. Kul och mysigt. Mitt lilla brorsbarn växer så det knakar och blir bara goare och goare för var dag. Nu berättar han lite om hur han tycker att livet är - finns det något mer underbart än ett litet barns gurgel? Men, dagens kommentar kommer absolut ifrån mormor. Mormor är en ganska ordentlig människa som inte tar många "fula" ord i munnen, hennes standardkommentar när hon tycker att något inte är som det ska är "det var väl fåfängt" så när hon helt plötsligt fäller kommentaren "allt går åt helvete när det är sånt här väder" jublar både jag och moster. Där står stackars mormor och fattar inte vad som är så roligt och när hon till slut förstår så kan hon fortfarande inte förstå varför det var så roligt. Men det bevisar bara att det är gott krut i henne.

Den här helgen har jag inte gjort av med ett öre (tack mamma för maten). Jag har inte ens nätshoppat - det ni! Och en sak har jag reflekterat över, mycket av det bästa här i livet är gratis.

Nu är jag tillbaka i staen, känns tyst och tomt.

Förvirrad

På fredag kväll fick jag ett mess om att jag skulle lyssna på "Av ingens frö" med Winnerbäck för "de ä du de". Nu har jag lyssnat och jag blev förvirrad i min lilla hjärna....



Här kommer texten med mina tolkningar av den (och mig själv)

Du bjuder ut ditt skratt till var och en som önskar få (kan stämma, nära till skratt)
Älvorna har bjudit dig till vals (kan det vara därifrån dansen kommer?)
Men din salta dagg syns tydligt mot din ögonfrans ändå (?)
Du dansar tyst en kärleksvals från ingen alls (nej nej nej, finns kärlek så det räcker och blir över i mitt liv)

I desperat jakt på en vän (eh???)
kan du förnedras om igen (nopp, en "vän" som förnedrar om igen är ingen vän)
Du skänker mer än nån kan ta
för en sekund av nånting bra (det kan inte jag svara på, tycker inte jag ger så mkt)

Kan någon ge vad du ska ha (hm....)
Vill någon se vad du har sett (ingen kan väl se vad jag ser?)
Kan du nånsin hitta rätt
och få tillbaka det du gett (hm....vill jag få tillbaka det jag gett?)

Natten har sin sång om vilsenhet en trappa ner (förstår inte riktigt vad han menar här)
Där blinkar lamporna till komp av en maskin (det här gillar jag)
Ett trött och vilset barn av trasig värld är allt jag ser
när du felfritt stampar takt till hysterin (känner mig inte vilsen längre och något felfritt stamp existerar inte)

Du blommar upp av ingens frö
i värme varm som slask och snö (vad menas egentligen, visst känns det ofta som om mitt frö håller på att spräcka marken och utvecklas till - ja vad?)
Du torkar tår av ingens tröst
och lyssnar tyst till ingens röst (hm, ja soptunnan torkar ganska många tårar men jag tycker verkligen att jag har röster att lyssna på)

Du har rock'n'roll i dina bröst
Du har blues i dina lår
Du har visor i ditt hår
och poesi i dina sår (det här stämmer nog däremot, hittar mycket i musiken och dansen)

Men nu syns daggen tydlig mot din ögonfrans igen
Du vinglar bakfull hem till väggar utan svar
Ditt glamourösa hopp om lyckovärld i skymningen
blev en bitter vandring hem i singular (den här versen gillar jag inte, jag har själv valt....och är inte bitter för det. Någon "lyckovärld" existerar inte och det är jag väldigt glad för)

Du har sett drömmar rasa ner (ja)
och du vet hur munnar ler (ja)
Dom älskar gärna det dom ser
men dom skräms bort om det finns mer (??? är jag så "farlig"?)

Men du är van vid folks manér (visserligen)
och från din vagga till din grav
är du den vilsna världens slav (slav?)
du är en tår i svarta hav (nej, hellre en fis i rymden)


Är det här jag?

Rapport om helgen kommer ev lite senare idag (helgen är ju inte slut än). Imorgon ser det ut att bli golf - vad har jag gett mig in på?