Andas lite barndomsminnen

Det är vad jag hölls med. Om orken och tiden räcker så blir det en tur över "bjärklangsbärg" till indianland för att andas vidare...



Det ska ju vara Hasse på den här men man tager vad man haver.

Sagan om Zune (eller vem drog ur kontakten?)

Det var en gång en normalstörd som funderade på om hon skulle köpa en zune eller en iPod. Den normalstörda fick hjälp i valet.

Igår kom vännen E hem till den normalstörda, med sig hade han sin laptop och sin zune för här skulle det "nördas".

Nu ska jag inte orda för mycket om vad vi gjorde utan jag ska berätta om VAD SOM HÄNDE!

För att E skulle få som han ville var den normalstörde tvungen att installera zune på sin laptop. Sagt och gjort, och det borde ju inte ha varit något problem då operativsystemet var Vista. Programmet nerladdat, zune inkopplad, då säger E "nu kommer du bli arg på mig". Det blev hon, inte där och då, jag kommer till det sen. Det hände nämligen ingenting. Zune vägrade kommunicera med den normalstördes laptop innan den fått lite ny programvara. Fanns ingen svensk lösning på problemet så det fick bli engelska.

OK, here we go again. Vad händer? Fortfarande ingenting! Zune hänger sig någonstans och tiden rinner ut.... Zune får ligga kvar hos den normalstörda (big mistake visar det sig sen).

Den normalstörda går och jobbar några timmar. Kommer hem, glad i hågen tänker hon att nu du zune, ska du få se på andra bullar...

Det var den normalstörde som fick se på andra bullar.... Helt plötsligt blir skärmen svart, va f-n tänker den normalstörda, satte jag inte i sladden (det har hänt förut). Men jojomen, sladden var i, lampor lyste på hennes laptop och fläkten gick. En datakrasch! NU ÄR DEN NORMALSTÖRDE ARG PÅ E!



Mycket ledsen i ögat inser den normalstörda att hon inte bränt ut sina kort (igen). MEN, för första gången i sitt trettiofyraåriga liv låter den normalstörda datorn göra som den vill. Den får köra en recovery.

Och se där.... Det fungerade! Det visar sig även att den normalstördes dator är smart, mycket smart. Allt verkar finnas kvar, utom en sak. Gissa vad?

Jo, ett "litet" fult program som zune körde.... Vilket moment!



Aldrig E att du får som du vill när det gäller tekniska apparater. Och aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, ALDRIG får zunes kontakt hamna i ett hål på den normalstördas laptop, ALDRIG!

Sent igår kväll låg den normalstörde och uppfann nya OS-grenar:
Kast med liten zune
Hur många får plats i r**** på Bill Gates
Spräng en zune

Den sista lät bäst, så får det bli. Sorry E, men han bad om det. Lovar att du får låna min gamla freestyle till resan och några blandband. Och du, nästa gång gör vi på MITT sätt!

Det blir en iPod

Peace

Nu testar vi

På hög nivå!

Ofta när jag lägger upp foton så känner jag att det är så många jag får välja bort. Annars skulle inlägget bli så långt så ingen orkar följa med till slutet.

Nu har jag testat att gjort en video med lite utvalda foton....

Funkar det här är jag nöjd, mycket nöjd över mig själv.

Internationella knäppskalledagen!

Igår fick jag ett "kedje-mess". Vanligtvis brukar jag inte skicka vidare såna men det här var så bra så jag letade upp ett gäng i telefonen som passade in....

För er jag glömde bort så löd det....

Idag är den Internationella Knäppskalle-dagen!

Skicka detta jobbiga meddelande till en störd kompis, precis som jag gjorde.

Jag bryr mig inte om ifall du slickar på fönster, åker med en speciell buss, eller okontrollerat kissar på dig...

Du sprider solsken runt dig, du är helt jävla speciell!

Dagens meddelande är:

Livet är kort, bryt reglerna, glöm snabbt, kissa långsamt, älska innerligt, skratta okontrollerbart och ångra aldrig något som fått dig att le!

Nu hade jag tänkt att lägga upp videon till låten som jag alltid vill höra (sjunga) när jag är full o go (typ när klockan är fyra....) men jag tar en annan!

Tror banne mig att jag fått en knäpp upp i knoppen hihi



Lev idag! Festa idag (om du är bjuden på fest), bryt alla regler du kan och NJUUUUT av livet - det går inte i repris (tror jag).

Puss och kram

Att göra eller inte göra det där lilla?

Det där lilla som verkligen betyder något. Det behöver inte vara så mycket. Det kan vara att ringa till någon man tänker på som kanske inte har det så lätt just nu. Att hälsa på någon som inte "kommer ut" så ofta av olika anledningar. Att visa att man finns och lyssnar om det behövs. Listan kan göras oändlig.

Jag har länge tänkt bli kontaktperson men det har liksom inte blivit av. Ni som vet hur mitt liv ser ut vet dessutom att jag med tanke på barn och jobb skulle få svårt att få ihop det tidsmässigt. MEN, jag hittade en sak (egentligen var jag på gång med detta för flera år sedan, det har bara inte blivit av....) som är hur litet som helst för mig men som betyder så mycket för någon annan.

Jag har skaffat ett "fadderbarn". "Mitt" barn är en fem år gammal pojke som bor i Etiopien tillsammans med sina föräldrar och syskon. Den här familjen bor i en liten by där det inte finns sjukvård, skolor, rinnande vatten och annat viktigt. Mamman är hemmafru och pappan arbetar, ett arbete han tjänar mindre än 400 USD på OM ÅRET! Med dessa pengar driver de runt sin familj. Att ge dom 200 kr i månaden känns bra.



Ta hand om det som betyder något