En ros är en ros?

Just nu läser jag Kurdo Baksis bok "Min vän Stieg Larsson" och jag fick en riktig tankeställare. Kurdo skriver i sin bok om hur han har delat ut rosor till kvinnor på den internationella kvinnodagen. För er som vill veta mer om denna dag, varför den uppkom och varför den fortfarande finns kvar råder jag att börja läsa här.

Det som fick mig att börja tänka till var när Kurdo skriver att han alltid kände sig så ambivalent när han stod där. Enligt Kurdo borde varje dag genomsyras av genusmedvetenhet och inte bara en dag om året. Han skriver vidare att de flesta blir glada av hans gest men att en del ändå tackar nej till en ros och han förstår det. En ros har ju trots allt taggarna utåt.

Och visst är det så, en ros har ju taggarna utåt. Istället för att ge bort rosor så kanske man ska ge dom till sig själv. Så man ibland får sig en tankeställare och börjar uppföra sig bättre. För om vi någonsin ska få till jämställdhet (nu menar jag inte bara mellan kvinnor och män, utan även mellan samhällsklyftor, kulturer, hudfärger mm mm mm) så måste vi alla hjälpas åt.



Köp en blodröd ros till dig själv idag! Om världen ska kunna bli bättre måste det ske vissa förändringar, varför inte börja med dig själv? Respektera andra för vad de är och försök inte ändra någon till vad du vill att de ska vara.

Boktips

Jag har under de senaste månaderna varit inne i en liten läsperiod. Den här gången har det varit böcker som verkligen har gett mig något, böcker jag helt plötsligt har fått stanna till mitt uppe i läsningen och tänkt "ja jävlars, så är det ju". Dvs jag har inte bara läst fiktiva romaner.....

Första boken jag vill tipsa om är en bok jag hittade på ett vandrarhem i Kina. det var Mitch Alboms bok "Tuesdays with Morie". Den här boken omskrivs som en kulturkrock med döden och jag kan inte göra annat än hålla med. Kortfattat kan jag säga att boken handlar om författaren själv och hans lärare som har fått ALS. Läs den! Den är inte lika berörande ur sjukdomsperspektiv som Ulla-Carin Lindquist "Ro utan åror" men den innehåller så mycket som egentligen borde vara självklart men som väldigt få ser som självklart. Mitch har även skrivit boken "Fem personer du möter i himlen" som också är klart läsvärd.

Andra boken i min tipslista är Paulo Coelhos bok "Alkemisten". Denna bok handlar om att man ska följa sina drömmar och pröva sin lycka. Pojken som boken handlar om råkar ut för diverse motgångar på sin väg att följa sin dröm men dessa motgångar leder honom närmare drömmen. "Alkemistens" ursprung är egentligen en judisk berättelse om att inse vad man redan har är den största rikedomen. Hur många tänker egentligen så? Jag själv kan erkänna att jag ofta går runt och tänker "om jag hade det så skulle....." Tack Erik för tipset!

Den tredje boken jag läst är Anna Bornsteins "Dalai Lama och den buddhistiska vägen". Nu tänker jag inte gå in så mycket på denna bok då den egentligen tillhör kategorin kurslitteratur (även om jag gillar att läsa sånt ibland) MEN.....


...dessa tre böcker har en sak gemensamt. De bär alla indirekt på ett budskap om att vi alla bär det vi strävar efter inom oss, dvs lycka och ett meningsfullt liv. Om vi letar inom oss själva och lär oss mer om oss själva så kan vi också definiera vad vår egen lycka är. Dagens samhälle går ju ut med budskapet ju fler prylar desto bättre? Ju fläskigare hemmabioanläggning desto lyckligare är vi? Köper jag en ny bil kommer jag bli mycket lyckligare? Förra årets julklapp blev spikmattan, detta tycker jag säger lite om hur vi människor egentligen mår.

Hur många kan egentligen säga att just i det här tillståndet är jag som mest lycklig. Hur många kan sätta ord på sin egen lycka?



Ta dig tid att göra det du vill i livet, och uppskatta allt du gör!

Läslust

Min äldste son har utvecklats till att bli en mycket klok ung man. Han har till min stora glädje ärvt sin mors läslust. Detta är jag extra glad åt då han vid 2½ års ålder inte sa många ord och blev remitterad till logoped. Orden ville liksom inte komma ur honom och jag började oroa mig för dyslexi. Inte för att det är något allvarligt att oroa sig för men vårt samhälle är ju iaf uppbyggt på det sättet att man i mångt och mycket får söka information själv om man ska få reda på något.

MEN, för cirka ett år sen så hände något. Helt plötsligt började han intressera sig för vad det stod på mjölkpaket och vägskyltar. Så en kväll sa han "mamma, ikväll behöver du inte läsa för mig för jag kan själv". Och det kunde han! Jag stod utanför hans rum och hörde hur han läste, ord för ord, sida för sida. Det bara rann ur honom (och ja, några tårar rann nog från mina ögon också).

Sen dess har han plöjt många böcker och har nu upptäckt att biblioteket är en bra uppfinning. Just nu är det LasseMajas Detektivbyrå som gäller men jag läser högt för alla tre barnen ur "Hotell gyllene knorren".

Det som är extra spännande är att han verkligen vill förstå allt han läser och kommer då med diverse frågor till mig. Igår kväll kom han ner till mig och ville veta vad avstånd är. När jag förklarat så han förstod var det en mycket lycklig kille som tassade upp till sitt rum igen. Andra ord han funderat på är; bevilja, avslå, reception, orre och för att inte tala om när han kom och undrade vad en k** är.

Nästa inlägg kommer handla om några böcker jag läst sista tiden och som verkligen har berört mig....

Nästa bok

OK, har plöjt en bok till. Men jag blev plötsligt tveksam till om jag ska lägga upp kort info om alla böcker jag läser eller om jag ska nöja mig med dom jag verkligen tycker är bra.

I vilket fall, jag lägger upp lite kort info om denna sen får vi se hur jag gör.

Jag har läst "Den Mörka Ängeln" av Mari Jungstedt, en kriminalroman. Börjar som de flesta kriminalromaner med ett mord.... Storyn är väl ganska bra men så mycket mer är det inte. Kan vara sättet hon skriver på som inte riktigt passar min smak, väldigt korta kapitel och hela boken känns på något vis ytlig.

Ikväll har "Flickan som lekte med elden" Sverigepremiär. Kanske är det så att jag jämför alla författare i den genren med Stieg Larsson - tveksam till om någon kan komma upp i hans klass.

Dagens boktips!

Nu är jag äntligen klar med boken Shantaram av Gregory David Roberts.

Boken är en berättelse om hur en brottsling (Roberts själv) lyckas fly från ett fängelse i Australien och hamnar i Bombay.

Den här boken berörde mig. Dels för att det är en sann historia, dels för att det skildrar Indien (som jag är fascinerad av) och dels för att den fick mig att tänka till. Det tog tid att läsa boken då den innehåller många tänkvärda saker som gjorde att jag fick stanna upp och låta saker och ting sjunka in ordentligt.

Det är en tjock bok men jag rekommenderar er att läsa den.

Indien

Har nu läst drygt en tredjedel av Shantaram och jag gillar den. Men då är jag också fascinerad av Indien. Hade egentligen planer på att läsa ekofilosofi till våren och då skulle jag ha tillbringat några veckor i Indien, men livet ville annat den här gången.

Iaf, jag hittade en dikt i boken som jag tycker är otroligt vacker. Så jag vill dela den med er:

För att vara säker på att ingen följde efter dit du förde mig
täckte jag våra spår med håret.
Solen gick ner över vår sängs ö
natten steg
förtärde ekon
och vi var strandsatta där, insnörda i flämtningar,
lågor som viskade mot våra ryggar av drivved.
Dina ögon ovanför mig
rädda för de löften jag kunde hålla
ångrande den sanning vi sagt
mindre än den lögn vi tigit om,
gick jag in djupt, gick jag in djupt,
för att bekämpa det förflutna åt dig.
Nu vet vi båda
sorger är kärlekens frön.
Nu vet vi båda att jag ska leva och
jag ska dö för denna kärlek.

Nu har jag en sak jag M_Å_S_T_E ta tag i (vill inte men måste och ber en stilla bön till Buddha) men först ska jag nog måla mina gummistövlar.

Dagens boktips!

Först kan jag konstatera att Arvika har gjort något konstigt med min sömn. Vaknar efter några timmar och tycker att det är alldeles för tyst runt mig, plus att jag numer inte behöver alls många timmar för att känna mig utvilad. Sjukt? Ja!

Hämtade Gängkrig 145 av Lapidus/Bergting på biblioteket igår. Snurriga jag trodde att det var en riktig bok och inte en serieroman (trots att jag sett den med egna ögon i en butik). Nåja, den var bra men jag tror att en riktig bok varit bättre. E, vill du låna den? Är kort lånetid på den men du läser ut den på två timmar, om du vill kan du få den på fredag....

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska läsa nu. Che av Kumm, Shantaram av Roberts eller Döden är en man av Lindeberg. Vad tycker ni?

För övrigt har jag fått frågan att följa med på Dag Vag den 17:e så det här verkar bli musikens sommar - gött!