En ros är en ros?

Just nu läser jag Kurdo Baksis bok "Min vän Stieg Larsson" och jag fick en riktig tankeställare. Kurdo skriver i sin bok om hur han har delat ut rosor till kvinnor på den internationella kvinnodagen. För er som vill veta mer om denna dag, varför den uppkom och varför den fortfarande finns kvar råder jag att börja läsa här.

Det som fick mig att börja tänka till var när Kurdo skriver att han alltid kände sig så ambivalent när han stod där. Enligt Kurdo borde varje dag genomsyras av genusmedvetenhet och inte bara en dag om året. Han skriver vidare att de flesta blir glada av hans gest men att en del ändå tackar nej till en ros och han förstår det. En ros har ju trots allt taggarna utåt.

Och visst är det så, en ros har ju taggarna utåt. Istället för att ge bort rosor så kanske man ska ge dom till sig själv. Så man ibland får sig en tankeställare och börjar uppföra sig bättre. För om vi någonsin ska få till jämställdhet (nu menar jag inte bara mellan kvinnor och män, utan även mellan samhällsklyftor, kulturer, hudfärger mm mm mm) så måste vi alla hjälpas åt.



Köp en blodröd ros till dig själv idag! Om världen ska kunna bli bättre måste det ske vissa förändringar, varför inte börja med dig själv? Respektera andra för vad de är och försök inte ändra någon till vad du vill att de ska vara.