torsdag 23 juli 2009

Indien

Har nu läst drygt en tredjedel av Shantaram och jag gillar den. Men då är jag också fascinerad av Indien. Hade egentligen planer på att läsa ekofilosofi till våren och då skulle jag ha tillbringat några veckor i Indien, men livet ville annat den här gången.

Iaf, jag hittade en dikt i boken som jag tycker är otroligt vacker. Så jag vill dela den med er:

För att vara säker på att ingen följde efter dit du förde mig
täckte jag våra spår med håret.
Solen gick ner över vår sängs ö
natten steg
förtärde ekon
och vi var strandsatta där, insnörda i flämtningar,
lågor som viskade mot våra ryggar av drivved.
Dina ögon ovanför mig
rädda för de löften jag kunde hålla
ångrande den sanning vi sagt
mindre än den lögn vi tigit om,
gick jag in djupt, gick jag in djupt,
för att bekämpa det förflutna åt dig.
Nu vet vi båda
sorger är kärlekens frön.
Nu vet vi båda att jag ska leva och
jag ska dö för denna kärlek.

Nu har jag en sak jag M_Å_S_T_E ta tag i (vill inte men måste och ber en stilla bön till Buddha) men först ska jag nog måla mina gummistövlar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar