Jag ska åka båt under helgen och om sanningen ska fram (och fram kommer den alltid) så är jag lite nervös.
Jag är inte nervös för att Cinderella ska sjunka för gör den det så gör den och då var det meningen så....
...jag är nervös för att jag kommer få psykbryt!
Jag ska nämligen på Ultimate Country Cruise. Ja, du läste rätt! Oh my, var ska detta sluta. Om det ändå hade varit Das Boot eller Monday Bar.
Om du ska med båten och ser någon desperat svartklädd som hinkar i sig vin och är på väg till livbåtarna är det troligtvis jag. Och här kom plötsligt en scen ur hajen och flimrade förbi, ni vet den där de sitter skitfulla och sjunger "show me the way to go home".....
Nästa gång det är prat om musikupplevelse är det väl ändå min tur att välja!
Visar inlägg med etikett relationer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett relationer. Visa alla inlägg
torsdag 4 mars 2010
lördag 2 januari 2010
Årskrönika
Eller nä, ingen årskrönika bara en liten summering.
2009 var året jag påbörjade projekt nobel, ett projekt som lades ner i början av sommaren då jag helt enkelt tappade lusten. Nu är lusten på väg tillbaka och snart så blir det nog en bok i nobel-serien igen (jag ska bara först....)
2009 var året jag verkligen har haft mina ups and downs. Jag är evigt tacksam över mina vänner som fanns när mina downs kom och hade tålamod med mig.
2009 var året jag återfann två av mina barndomskompisar och jag säger som en av dom sa för inte så länge sen "du, jag är glad att vi är vänner igen".
2009 var året jag såg Uffe i LLA, en hel massa artister på Arvikafestivalen, U2 i Göteborg och Winnerbäck i LLA.
2009 var året jag trotsade alla mina ekonomiska ramar och fixade att spara ihop en resa till Kina (fråga mig inte hur detta gick till, jag är förvånad själv).
2009 var året en underbar människa åkte en massa mil för att dricka kaffe med mig. En glöggkväll senare och jag var fast....
Sen finns det ju såklart hur mycket som helst att berätta men vem orkar?
Hur 2010 blir tänker jag inte ens spekulera i. Jag har en del planer, drömmar och mål men de kommer ni få läsa om när det blir dags.
2009 var året jag påbörjade projekt nobel, ett projekt som lades ner i början av sommaren då jag helt enkelt tappade lusten. Nu är lusten på väg tillbaka och snart så blir det nog en bok i nobel-serien igen (jag ska bara först....)
2009 var året jag verkligen har haft mina ups and downs. Jag är evigt tacksam över mina vänner som fanns när mina downs kom och hade tålamod med mig.
2009 var året jag återfann två av mina barndomskompisar och jag säger som en av dom sa för inte så länge sen "du, jag är glad att vi är vänner igen".
2009 var året jag såg Uffe i LLA, en hel massa artister på Arvikafestivalen, U2 i Göteborg och Winnerbäck i LLA.
2009 var året jag trotsade alla mina ekonomiska ramar och fixade att spara ihop en resa till Kina (fråga mig inte hur detta gick till, jag är förvånad själv).
2009 var året en underbar människa åkte en massa mil för att dricka kaffe med mig. En glöggkväll senare och jag var fast....
Sen finns det ju såklart hur mycket som helst att berätta men vem orkar?
Hur 2010 blir tänker jag inte ens spekulera i. Jag har en del planer, drömmar och mål men de kommer ni få läsa om när det blir dags.
måndag 19 oktober 2009
Play it again Sam del två
Svimma inte nu, men här kommer del två på förra inlägget.
Jag har nu via TV3 play sett alla avsnitten av "Ensam mamma söker". Först började jag att titta på det för att jag är grymt intresserad av hur gruppsykologi och gruppdynamik fungerar, men efter resans gång så hände ngt annat i mig. Jag har funderat och funderat, skrattat "lite" åt dom, tyckt att de är fruktansvärt pinsamma osv. Men, mitt i allt det här så började jag smida planer. Hör och häpna, jag har tagit ett beslut.
Jag ska söka nästa år! Ja, under förutsättning att jag är singel då. Nej, det är inte så att jag är superdesperat utan jag gillar helt enkelt att träffa nytt folk. Tänk vad många roliga (förhoppningsvis) människor jag kommer träffa på. Folk som kommer fjäska för mig och behandla mig som en prinsessa (om jag kommer med vill säga).
Nu är det ju såhär också, jag har ju en del krav och lite andra egenheter för mig.
Jag kommer för det första inte att sätta mina fötter på en dansbana där det spelas dansbandstjofräs. Never! Då sätter jag mig i garderoben och surar. Ska vi gå ut så är det jag som väljer vart vi ska gå (inte TV3). Tänk vad roligt vi kommer ha på någon festival =D
Så är det ju det här med min egentid. Jag är lite orolig för vad dessa killar ska tro om jag helt plötsligt säger "nej hörru, nu behöver jag få vara själv med mina stearinljus, Sam Cooke och akvarellfärgerna".
Kan han inte prata så är det lika bra att lägga ner med en gång. Jag behöver någon att filosofera om livet och dess djupheter med. Med det menar jag ju inte "oj, vilket fint väder det var idag" nej, nej, nej. Skulle det vara så att det brister i pratet så MÅSTE han vara superduktig på att tolka musiken jag spelar. Men... ofta går ju det där hand i hand.
Tror han att han kommer kunna äga mig så är det samma sak där. Drop it!
Sen är det ju det här med mig och mitt leverne i övrigt. Vissa dagar är jag ju pigg som en mört och ingenting stoppar mig, nästa dag kan jag ligga som Titanic och vill inte ens röra mig. Undrar just om "vill du mig något får du skjuta in kaffe intravenöst annars kan du dra" kan misstolkas? Samma sak med maten, ibland är jag superduktig andra dagar äter jag pepparkaksdeg (till middag).
Vad tror ni? Bra TV eller inte....den som lever får se
Ibland är jag efter.
Ibland är jag före.
Ibland någonstans mittemellan...
Men oftast så är jag bara mig själv och det är väl väldigt speciellt...
Jag har nu via TV3 play sett alla avsnitten av "Ensam mamma söker". Först började jag att titta på det för att jag är grymt intresserad av hur gruppsykologi och gruppdynamik fungerar, men efter resans gång så hände ngt annat i mig. Jag har funderat och funderat, skrattat "lite" åt dom, tyckt att de är fruktansvärt pinsamma osv. Men, mitt i allt det här så började jag smida planer. Hör och häpna, jag har tagit ett beslut.
Jag ska söka nästa år! Ja, under förutsättning att jag är singel då. Nej, det är inte så att jag är superdesperat utan jag gillar helt enkelt att träffa nytt folk. Tänk vad många roliga (förhoppningsvis) människor jag kommer träffa på. Folk som kommer fjäska för mig och behandla mig som en prinsessa (om jag kommer med vill säga).
Nu är det ju såhär också, jag har ju en del krav och lite andra egenheter för mig.
Jag kommer för det första inte att sätta mina fötter på en dansbana där det spelas dansbandstjofräs. Never! Då sätter jag mig i garderoben och surar. Ska vi gå ut så är det jag som väljer vart vi ska gå (inte TV3). Tänk vad roligt vi kommer ha på någon festival =D
Så är det ju det här med min egentid. Jag är lite orolig för vad dessa killar ska tro om jag helt plötsligt säger "nej hörru, nu behöver jag få vara själv med mina stearinljus, Sam Cooke och akvarellfärgerna".
Kan han inte prata så är det lika bra att lägga ner med en gång. Jag behöver någon att filosofera om livet och dess djupheter med. Med det menar jag ju inte "oj, vilket fint väder det var idag" nej, nej, nej. Skulle det vara så att det brister i pratet så MÅSTE han vara superduktig på att tolka musiken jag spelar. Men... ofta går ju det där hand i hand.
Tror han att han kommer kunna äga mig så är det samma sak där. Drop it!
Sen är det ju det här med mig och mitt leverne i övrigt. Vissa dagar är jag ju pigg som en mört och ingenting stoppar mig, nästa dag kan jag ligga som Titanic och vill inte ens röra mig. Undrar just om "vill du mig något får du skjuta in kaffe intravenöst annars kan du dra" kan misstolkas? Samma sak med maten, ibland är jag superduktig andra dagar äter jag pepparkaksdeg (till middag).
Vad tror ni? Bra TV eller inte....den som lever får se
Ibland är jag efter.
Ibland är jag före.
Ibland någonstans mittemellan...
Men oftast så är jag bara mig själv och det är väl väldigt speciellt...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
