Det är sällan jag sitter och slötittar på TV även om det ibland händer någon kväll på jobbet. Jag gillar däremot att se på film men jag har ett problem. Eller....problem och problem.
Såhär är det. Jag kommer i stort sett aldrig ihåg filmer, dvs jag kommer inte ihåg om jag har sett en specifik film och har jag sett den så kommer jag inte ihåg handlingen. Det är inte det att jag ogillar att se på film men det vill liksom inte fastna. Senast i fredags hände det här fenomenet. Jag och mannen jag älskar hade enats om att vi skulle se "The number 23". Två minuter in i filmen erkänner jag att jag känner igen den....och jo, visst var det så att hon hade sett den. Nu gör det ju inte så mycket om det visar sig att jag har sett filmen för jag kommer ju ändå inte ihåg handlingen eller hur det slutar. Vilket i sig är rätt så bra då jag ju kan se en film om och om igen utan att tycka det är trist för att jag redan har sett den.
Vad beror det här på? Ska det vara så svårt att komma ihåg att man faktiskt har sett en film. På rak arm kanske det är 10 filmer jag kan säga med 100% säkerhet att jag har sett. Och av dom filmerna är det inte många jag kan återberätta handling och slut.
MEN....säg en bok och jag kommer ihåg 95% av de jag har läst. Många kan jag återberätta och tom komma ihåg slutet. Kan det vara så att det ger mig så mycket mer när jag själv får fantisera om hur personerna och världen de lever i ser ut. På en film är ju allt serverat och jag behöver inte tänka så mycket själv. Bilderna bara flimrar förbi och jag behöver ju bara sitta och passivt titta på. Eller beror det på mina fantasier om skådisarna? Är det därför jag sover så gott till en film?
söndag 28 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar