Satt för några dagar sen och tittade på gamla kort. Då kom saknaden igen. Idag kom den igen, stod med mina egna funderingar och visste att h*n skulle ha gapskrattat om h*n hört mig....
Har haft några dagar nu när jag helst av allt velat krypa ihop i fosterställning hos dig, utan att behöva säga något.
"och säg att jag är ledsen
för alla fel som blev
men att inget enda av dem
var menat som nån slags elakhet"
Du vet vem du är!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar